Hade tänkt skriva ett långt inlägg om mina bröståsikter osv. Men konstaterade sedan att jag helt enkelt inte orkar blanda mig, precis som Julia har jag också oftast åsikter om det mesta. Men den här gången låter jag min åsikt förbli osagd, det finns så många kloka, och mindre kloka typer där ute redan som sagt sitt.
Istället tänker jag fokusera på annat, har egentligen massor att skriva om, men samtidigt torkar idéerna till inlägg innan jag får dem nerskrivna. Det är väl fas antar jag. Vi kan skylla på vädret.
Har haft så mycket annat i huvudet den senaste veckan också. Ingenting jag njuter av för jag drömmer mardrömmar varje natt, livliga, detaljrika och obehagliga sådana, glömmer bort saker stup i kvarten – glömmer vad jag nyss gjort eller vad jag höll på att göra, på nätterna är jag glad att jag stoppar färdiga flaskor med mat i kylen åt Elmer, för jag håller inte koll på hur länge sedan det är han ätit utan jag vaknar för minsta lilla och har många gånger värmt mat för att komma tillbaka till en lugnt sovande liten kille. Och dagligen går jag omkring med en känsla av att något hemskt kommer att hända. Stressar onödigt mycket över PSD (plötslig spädbarnsdöd) och kollar ständigt till E då han sover i rädsla över att han ska kväva sig med kramdjuret eller täcket.
Fram till nyligen har jag varit kolugn som mamma, aldrig stressat upp mig över något eller direkt tänkt det värsta utan hittat logiska förklaringar och lösningar på det mesta… Men så svängde det med en gång och ungefär samtidigt fick jag välkomna symptomen ovan. Någon som känner igen sig? Är jag helt enkelt en normal mamma?
Sara Rasmus 
Sååå värt att köp ”kätkythälytin” dva, andningsalarm ti sängen, d e 1-2 plattor som man har under madrassen, så pipar d super hårt om barnet slutar att andas. Vi hadd e me Emilja å he va guldvärt!! Kuna sova i lugn å ro i andra rummet. 🙂
GillaGilla
Tack för tipset Fanny! Måst ju fråga den där följdfrågan – pipa den nån gång?
GillaGilla
Bara om jag glömde att stänga av den då ja lyfta Emilja bort 🙂 Så tack å lov aldri pga att hon slutat andas 🙂
GillaGilla
Tror nog att du är helt normal. Har med vår 6-veckors bebis vaknat i panik otaliga nätter för att hon sovit bra eller mer än en timme åt gången (hon har kolik) och googlat psd mååånga gånger (inte smart, lugnar inte ner en).
Måste ännu en gång tacka för din blogg, det är så skönt att läsa om någon som känner ångest, trötthet, har mardrömmar och är så lik mej själv. Tänker på er de nätter jag vankar omkring med en ledsen baby och läser vissa inlägg på nytt för att känna trösten i att någon annan har det likadant.
Kämpa på!
GillaGilla
Troligen har du rätt. 🙂 Det är förmodligen bara resultatet av enorm sömnskuld! Kroppen är så smart och börjar stänga av mindre viktiga saker uti ren överlevnadsinstinkt.
Blir så glad att höra att min blogg får vara stöttepelare! Då har den uppnått sitt syfte, tanken var aldrig att försköna här utan det skulle vara en lite ”kom som du är”-känsla över den.
Fy så jobbigt med kolik! Lider, lider, lider med alla som har kolikbarn som vakar om nätterna och aldrig får vila! Vill försöka trösta dig med att säga att vi nu har en tre månader gammal GLAD bebis UTAN magknip! ”Det går om det går om det går om” var mitt mantra, hoppas du får chans att vila. Styrka och krafter till er! ❤
GillaGilla
Tror nog du e helt normal, annars är vi iaf två onormala mammor! Min lillis e 6 månader å jag oroar mig fortfarande! Tror man får vara orolig för resten av sitt liv nu som mamma, men kanske man blir bättre på att hantera det. 🙂
GillaGilla