Tankar kring barnuppfostran

När man går i väntans tider blir det ju en hel del funderingar kring uppfostran och så vidare. Ska T prata finska med barnet? Hur kommer Rosa hantera en ny familjemedlem? You get my point.
Jag har hört att man som förstagångsförälder sätter upp alla dessa punkter, man har sett hur andra tar hand om sina barn och säger att ”ja, jag kommer då aldrig låta barnet ha matklott på kläderna, och det kommer aldrig gå omkring med snoret rinnande”. Sånt man säger, men som sist och slutligen aldrig har någon skillnad när babyn väl kommer och man inser att ojdå, det var visst inte så svart på vitt ändå, och att det finns viktigare saker än att barnet går omkring med välstrukna kläder för jämnan (har förstått att det skulle bli en hel del klädbyten med ett sådant krav).

Något jag ändå reagerat på och som jag åtminstone skulle vilja att följer med mig i bakhuvudet, trots att det i stort sätt är ganska omöjligt att följa till punkt och pricka är åtminstone två saker.

1. Idag har sötsaker och festligheter blivit något som går hand i hand med varandra, när man pratar med ett barn om kalaset som ska hållas, eller festen som ska gås på, så använder man ofta fraser som ”tror du det finns någon kaka?” eller ”då blir det bulla!”. Automatiskt och egentligen helt oskyldigt så gör vi att barnet så småningom börjar förknippa fest med godis och annat sött. Jag skulle vilja ta fasta på att prata om alla människor man ska träffa, eller vilka andra barn som kommer finnas där att leka med.

2. Samma sak gäller egentligen presenter. Vi har funderat och vridit på detta så många varv, och man blir ju inte klok på det, men tänk er att ett barn får ca 20 leksaker när han/hon fyller år, samma gäller julen. På barnets första levnadsår har man kommit upp i 40 leksaker, och har man fler barn blir det ju leksaker i såna enorma dimensioner, detta gör ju för det första att barnet kanske inte värdesätter och uppskattar det han/hon får lika mycket, men också det att det ses som en självklarhet att det kommer just leksaker på ens födelsedag, och kommer det något annat blir han/hon missnöjd.
Missförstå mig rätt nu, jag älskar att både ge och få presenter, har alltid gjort det, kommer alltid göra det. Men jag önskar på något sätt att man skulle försöka vända det på ett annat sätt. Inte att ”tänk vad många paket du kommer få!”, men i stället ”tänk vad många människor som ville komma och gratta dig på din födelsedag”. Själv har jag lekt med tanken att vi som föräldrar under de första levnadsåren skulle stå för leksakerna, och att andra presentgivare skulle komma med serviser eller annat nyttigt som barnet har nytta av sen när han/hon flyttar hemifrån. Det låter ju så otroligt tråkigt, och kanske inget som barnet uppskattar där och då, men tyckte det var så fint när en av mina vänner berättade att när hon flyttade behövde hon inte köpa något till hemmet – allt hade hon redan fått av släkten på olika högtidsdagar. Och varvar man då detta med leksaker så borde det ju bli en fin balans, samtidigt som barnet uppskattar leksakerna på ett annat sätt. för det har blivit så otroligt mycket slit och släng och massproduktion att det är näst intill skrämmande. Gillar tanken på att barn får ärva favoritleksaker av äldre barn, Carro skrev om detta på sin blogg alldeles nyss.

När jag var liten var det bästa jag visste en röd kassettbandsspelare med mick som man kunde spela in sånger och anat skoj på, Belleville-lego, små djurfamiljer och så samlade jag på kramdjurskatter (dessa dryga 60 finns kvar än idag). Kunde sitta i TIMMAR på rummet och bara fantisera ihop nya historier och äventyr till mina leksaker, det var det bästa jag visste och jag tog verkligen hand om allt jag hade med omsorg. Om jag tänker efter så tror jag inte mitt rum någonsin känts så värdefullt och fullständigt som när jag var liten och älskade allt som fanns i det. Tvärtom är det ju idag, vi konsumerar och konsumerar till den gräns att vi till slut får nog, packar ihop allt i loppislådor och säljer skiten vid första bästa tillfälle.

Vad hade ni för favoritleksaker? Och vad tycker ni om allt det här?

Annonser

11 thoughts on “Tankar kring barnuppfostran

  1. Jag håller heeelt med dig i båda punkterna, och jag tänker själv speciellt på just de där två punkterna när det gäller att fundera på barn i framtiden. Jag skulle vilja få bort det där eviga ”sötsnacket/sötsnasket” från kalas och bjudningar, det blir så otroligt mycket och bra för kroppen är det ju inte heller. Sedan tycker jag också det är svårt det där med presenter, t.ex. skulle jag vilja (den gången jag skaffar barn) att mitt framtida barn skulle få mest hållbara leksaker som inte innehåller farlig plats med konstiga hormonstörande ämnen, men hur får man fram det när tiden är kommen?

    Annars så hade jag mitt favoritgosedjur, ”Pippi:s häst” som jag skulle ha med överallt. Hästen, belleville-lego och barbiedockor är vad jag kommer ihåg att jag lekte med när jag var liten, men jag vet att vi hade helt sjuukt mycket leksaker, som de flesta gick sönder direkt eller som vi aldrig lekte med (jag och lillebrorsan), så jag tycker absolut det är viktiga frågor du tar upp!

    Gilla

    1. Jaa, mycket man börjar tänka på inför kommande barn! Gillar själv konceptet vissa leksakskedjor har med hållbara, innovativa leksaker i trä som låter barnen utveckla sin fantasi och sin tankeförmåga! Finns bara inte så mycket sånt här i trakten, och beställer man från nätet blir det fort rätt dyrt. Men då igen, hur dyrt blir det inte med en massa leksaker som ändå bara går sönder.. 😉

      Gilla

  2. Med tanke på din fundering om språket, rekommendationen är att föräldrarna använder sitt eget modersmål och håller konsekvent fast vid det, för en lyckad språkutveckling hos barnet. Så är en av er finskspråkig så fortsätt prata finska med barnet också. (Och då också med varandra i barnets närhet)

    Gilla

    1. Jo, det är precis så vi tänker också. Viktigt är det ju att föräldern använder sitt känslospråk, annars blir det lite fel, men Karlebybo som T är så har han nu fått konstatera att bägge språken är hans känslospråk, så det är där dilemmat växer fram. T’s far pratar båda språken flytande då T’s farfar i sin tur är finsk, så svärfar pratar svenska med mig och finska med Tony, bara för att det alltid varit så. Tony och jag pratar såklart svenska sinsemellan, så tror det svåraste skulle vara att börja höra honom switcha om till finska. Men lyxigt vore det ju för barnet, vet ju själv hur mycket jag önskat att min far hade pratat finska med mig, all min finska har kommit genom arbetslivet.

      Gilla

  3. Bra tankar! Det med kalas och sötsaker har jag också tänkt mycket på. När det kommer till presenter så har vi bestämt att vi köper inte en liten sak åt henne varje gång vi är till prisma, eller på en vanlig fredag liksom utan nya leksaker får hon på julen eller sin födelsedag inte bara nu som då ”för att”. Vi vill int att hon ska bli bortskämd på det sättet. Nu innan hennes födelsedag så har jag haft såå svärt att int köp leksaker o nya kläder osv åt henne, så när hon väl fylld sen så då köpt vi lego åt henne som ”huvudgåva” och sen en massa som hon faktiskt behövde, ny simdräkt, byxor, pyjamas osv. Sen fick hon en skottkärra och sandlådstilmbehör bara för att de sku vara så roligt för henne då vi pysslar i trädgården att ha nått eget 🙂 Så ja, summa sumarum; jag tycker leksaker på jul o födelsedag är okej men klart det också är viktigt att fira de högtiderna för gemenskapen och traditionen 🙂

    Gilla

    1. Så perfekt då Lo fyller i juni! Då blir det ju fin säsongsuppdelning på presenterna och det hon får är sånt hon kan ta i bruk direkt! Kan tänka mig att det är skiiiitsvårt att hålla sig från att inte köpa något när man ser något i affären som skulle passa! Det finns ju så himla mycket åt barn i den åldersgruppen! Eftersom vår lilla typ kommer i oktober blir det ju oundvikligen rätt höstiga och vintriga gåvor, och jag tror också vi kommer köra på det att vi önskar åt barnet det första året åtminstone. Sen när barnet blir äldre och börjar önska själv så är det ju också bra att kanske inte ge ALLT det önskar på en gång, utan i stället lära det att spara själv, t.ex. i form av något belöningsprogram som typ att städar h*n sitt rum får h*n en stjärna, och när h*n har ett visst antal stjärnor så får h*n välja något som h*n önskat sig. Och då kan det ju hända att dendär spontanönskningen har förändrats en smula, då man kopplar presenten med en belöning efter att ha gjort något nyttigt som pågått under en längre tid.. blev ju rena psykologin det här! 😀 Oj vad man börjar spekulera!

      Gilla

  4. Ååh, kiva å hitta en blogg med någon som har bf så nära som en själv 🙂 Jag (vi) har bf 11.10 och har idag v23+1 🙂 Och som du nämt många gånger i bloggen (måste läsa lite gamla inlägg) att du har stor masu. Så samma är det för mig med. Redan vid vecka 6-8 syntes de tydligt att jag var med barn..

    Gilla

    1. Vad roligt att höra av någon som är så nära en! 🙂 Har du någon blogg eller instagram man kan följa? Tycker det är så roligt att ha någon att dela tankar med att jag till och med funderat på om man skulle skrapa ihop en liten grupp mammor som har bf nära varandra och träffas några gånger.. 🙂 För mig började det synas rätt fort nog, men kan nog inte säga att det var tydligt före veckan 12-13 nån gång, var nog mest bara jag som märkte det före det, trots att jag kände mig megastor redan då! 😀 Men nu har magen haft en riktig växtspurt de senaste månaderna så vi ska se nu om det fortsätter i samma rasande takt fram till förlossning eller om det börjar stanna av, jag gissar på det senare, för redan nu märker jag på magen att den börjat lugna sig och sjunka på plats lite.. 🙂

      Gilla

      1. Blogg har ja inte men finns på insta som fruketo 🙂
        Synd bara att vi har lång väg emellan, är själv bosatt i Åbo..

        Gilla

  5. Som förälder blir man ganska snabbt less på alla leksaker som sprids ut i hemmet utan att barnen egentligen leker med dem, och ett barn behöver ju verkligen inte 20 olika leksaker, de är nog nöjda ändå, så joo, försök att undvika att barnet får massor med leksaker. 🙂 hos oss är det så att mostrar o fastrar och mommor o fammor tycker om att köpa något som de tror barnen blir glada av, inte bara något de behöver, så det blir ju nog lite leksaker ändå, men vi brukar önska saker som barnen behöver, tex cykelhjälm, nya sommarskor eller kläder, men just en service är ju nog en bra sak att samla ihop till! 🙂

    Gilla

  6. Jag tycker det låter som en sund inställning, undrar om barnen ens mår så värst bra av att ha ett alltför stort överflöd av leksaker. Jag tror det blir mera stressande, på liknande sätt som många vuxna tenderar att bli stressade av att ha alldeles för mycket grejer i hemmet. Kläder tycker jag är ett bra alternativ, min lilla tjejkusin och min brorsdotter ÄLSKAR dessutom att få kläder, nästan lika mycket som leksaker..! (de är 5 och 3 år nu)

    Och det där med att prata finska med barnen, är finska T`s modersmål? Isåfall, ja absolut! Det berikar bara att växa upp tvåspråkig, vilket all forskning jag hört talas om tyder på 🙂 Däremot kan det skada mera än det hjälper om man försöker uppfostra sitt barn på ett språk som föräldern i fråga inte behärskar perfekt. Bäst för barnets kognitiva utveckling och för att undvika störningar är att föräldern pratar sitt eget modersmål (eller ett av modersmålen om personen har flera), alternativt om personen pratar ett annat språk på en nivå som motsvarar modersmål. I andra fall ska man vara försiktiga med språkexperiment. Däremot kan man t.ex. välja att prata ett språk hemma och vid nåt skede sätta barnet i språkbadsdagis om möjlighet finns, det lär ska vara ett lyckat koncept och personalen där är utbildad i att ge småbarn naturlig språkinlärning 🙂 Oj, blev lite långt, men har studerat ”andraspråksinlärning” som biämne i princip så det är ett intressant tema för mig 🙂

    //www.marvelicious.blogg.se

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s