Svar på frågor

Hittade en kommentar med frågor bland mina spamkommentarer som jag heeelt hade missat! Tack för dina frågor Ada, här kommer svaren:

1. är ni troende?

Ja, det är vi. Vi kommer båda från troende familjer, men jag kan ändå inte säga att jag varit troende hela mitt liv, vägen har varit rätt tuff och jag har kämpat mycket med att hitta min väg. Ännu idag är det många gånger en kamp. Men jag vet på vilken grund jag står.

2. har ni vänner med barn redan?

Från min sida har jag några få. De som fått det senaste året är min moster och min kusin som har varsin pojke, och det känns otroligt fint då vi är så nära varandra i åldrarna och ändå träffas rätt ofta. Min moster har alltid varit mer som min storasyster och det skiljer inte ens 4 år mellan oss.
Från Tonys sida har jag fått maaaassor av nya vänner och i hans närmaste krets har nästan alla åtminstone två barn. Några har fått alldeles nyligen och en av dom ska få bara några veckor före mig, så man är aldrig ensam eller har långt till goda råd. Dessutom har vi två härliga kusiner till vår lilla plutt redan.

Något jag däremot känner att jag skulle vilja ha är en grupp med förstföderskor som har bf nära varandra man kunde träffa några gånger i sommar och bolla idéer och tankar med. Första är alltid första och själv känner jag ibland att jag bubblar över av tankar och känslor som måste ut! Har pratat med några jag vet ska få i sensommar/höst redan som är med på noterna. 🙂
Känner någon annan sig träffad? Borde vi förverkliga detta?

3. hur kände du när du plussade? fast det var efterlängtat, kändes det ändå lite konstigt?

Ärligt talat så ja, det kändes lite konstigt. Jag minns att jag var påväg hem från ett lyckat jobbuppdrag, hade haft magsjuka i nästan en vecka och nu hade krafterna börjat återvända, och jag fick en såndär känsla av att ”nu ska du köpa ett graviditetstest” (hade säkert testat närmare 20 gånger under de senaste månaderna så jag hade haft många sådana ”känslor” tidigare också).
Kom hem och gick på toaletten och gjorde det jag skulle göra och hade ärligt talat inga större förhoppningar, men hoppas gör man ju alltid. Kunde inte tro mina ögon när jag såg att ett till streck började uppenbara sig på stickan. Det kändes helt overkligt, som något som händer alla andra men inte en själv plötsligt hände – som en lottovinst. För mig kändes det som ett stort stenblock lyftes från axlarna eftersom jag på grund av mitt förflutna med ätstörningar en tid faktiskt hunnit börja oroa mig över om kroppen alls funkade längre. Men med stickan i darrig hand gick jag ut till svärmor (vi bodde hos dem under den tiden) och hade kram och gråtkalas en stund innan jag började fundera hur jag skulle avslöja det för Tony… bild (1)

Annonser

Cruiser

Vi tog en välbehövd villadag igår, jag och Rosa. Hon fullkomligt äääälskar att åka bil på sommaren, då vet hon nämligen att fönstret åker upp när vi åker in på de mindre vägarna mot villan. Så fort jag trycker ner fönstret så gott som kastar hon sig mot öppningen och står sen där och bara njuter av den varma vinden mot nosen. Kolla själva!

jjk kgjThat face says it all!

Gårdagen i bilder

Vaknade klockan 6 och fick inte mer sömn på grund av restless legs och sjuk kropp, sa hejdå till T som skulle i jobb, såg en film, somnade om och sov till halv 11. Så trött var man ju.. Gick ut med Rosa och somnade igen på soffan igen.

Skulle träffa fina tjejerna Emma, Jessica och Cindy senare samma kväll, och hade lemoncurd i kylen jag ville använda, så det fick bli pavlova. Under pavlovaprocessen kom också finaste Linnéavännen på besök en sväng!
fe
gr
Spartansk måltid av det som fanns i kylen..
hsrt

Min fina fuschiafärgade pion från trädgården var fin några dagar, sen hade alla vackra blad fallit på bordet, ska försöka torka dem så vi kan njuta längre av dem..
Pionen böts ut mot några knallgula nejlikor jag hittade till reapris i affären, fick bli en bukett i mitt gula kök också…

hrg

Prövade de gravidas partytrick och se där – det funkade ju!

gear
Pavlovan hann jag inte få någon bättre bild på förrän den såg ut såhär.. men god var den! Tack tjejer för en supertrevlig kväll!

”Tjena tjockis!”

Något jag ständigt fått förundras över (och dras med) den senaste tiden har varit det här med vad folk riktigt törs kasta ur sig till gravida kvinnor. Bland listan på återkommande kommentarer finner vi bland annat följande guldkorn:
”Tjenare tjockis!”
”Är du säker på att det bara är en där?”
”Det börjar väl bli dags snart?”
”Jaha, har du ätit något opassligt?”
”Du börjar nog bli riktigt trind”
”Jag tycker du har gått upp i vikt… hö hö..”

Vet inte om jag är överkänslig, kan inte säga att jag blir direkt arg över dessa kommentarer, men definitivt lite förbryllad. Sen när har det blivit okej att skämta om någon annans utseende? Gravid eller ej tycker jag det känns respektlöst. Skulle kunna spekulera länge om detta men jag tror mitt budskap är tillräckligt tydligt.

Jag har, på extra dåliga dagar, till och med kontrat tjockiskommentarer med något i stil med ”jag är gravid, vad är din ursäkt”, eller ”jaha, e du graviid” med ”näää, jag har bara gått upp i vikt” (försök hålla masken också så är det dubbelt så roligt). Man får bita tillbaka, tycker jag.

11650809_10153040561208121_1493001016_n
Sen finns det ju faktiskt kommentarer och frågor som är riktigt okej, förutsatt att personen faktiskt vet, eller är 100% säker på att man är gravid, och det är ju såklart frågor och kommentarer som:
”Hur har du mått/hur mår du?”
”När är det beräknat?”
”Vad roligt, grattis!”
”Har ni tagit reda på om det är en pojke eller flicka?” och ”håller ni det hemligt?”
”Hur mår pappa?”

Det går ju förstås en mycket fin gräns här. Ibland beror det på från dag till dag hur man reagerar, ibland beror det på hur finkänslig och sympatisk personen i fråga är.
Men i 9 fall av 10 tycker jag inte det är okej att säga ”Tjena tjockis!”.

Vad tycker ni? Har ni fått dras med liknande kommentarer?

En sväng till Jakobstad

Idag tog jag och T oss en tur till Jakobstad för att få ryggarna fixade av min far. Ända sen renoveringen har vi båda dragits med låsningar och huvudvärk av alla de slag så det var verkligen dags för ett besök hos naprapaten. När jag klev in på pappas mottagning i slutet av Tonys behandling såg min man verkligen manglad ut, men han tycktes ha fått hjälp med besvären också, vilket ju är viktigast.
När jag stod på tur fick jag för första gången någonsin inta gravidposition där jag fick sitta under behandlingen i stället för att ligga. Det visade sig att jag hade fyra låsta kotor på rad, så där har vi en av anledningarna till att det varit något tungt att andas på senaste tiden..

Efteråt tog vi tillfället i akt och gick till Mr. Bank för pizzalunch! Kan varmt rekommendera det stället! Godare pizzor hittar ni inte i Österbotten, om så inte i hela Finland! Välgjorda pizzor på färska, bra råvaror bidrar till en smakupplevelse oberoende vilken pizza du väljer. Och med de innovativa killarna som startade hela restaurangen som levande idémaskiner kan man räkna med nya spännande pizzasorter regelbundet. Fick även chansen att träffa min gamla barndomsvän Sabina och växla några ord med henne innan hon skulle vidare. In och kika på denna fitnessgudinnas blogg här vettja!

11650917_10153040175508121_168296737_nEfter maten åkte Tony tillbaks till Kokkola, jag hade några ärenden på posten och eftersom mitt jobb började klockan 15 så stannade jag kvar i Jakobstad och fördrev tiden med att fönstershoppa, det är skönt att gå i klädbutiker som gravid, väldigt sällan man hittar något så man får röra sig rätt ostört utan att några kläder hoppar på en och ber en köpa dem. Däremot gick jag en vända in på Homefun, första gången för min del, där jag tänkte att jag kunde hitta en napphållare, vilket jag gjorde, hittade även två par strumpor till fyndpris och en body i 70%bambu och 30%bomull, så otroligt mjuk var den så den gick inte att motstå! Särskilt eftersom vi ännu inte har mer än ett plagg i storlek 50 i babygarderoben. Expediten lovade dessutom att bodyn inte kommer ändra särskilt mycket i mjukhet trots tvätt, så det låter ju lovande. 🙂

Glimtar från idag

Idag skulle jag egentligen ha jobbat. Men på grund av regn och i överlag instabilt väder och löften om åska i såväl Jakobstad som Karleby fick jag stanna hemma. Lika bra det, hade varit surt att behöva köra till Jakobstad för att köra hem någon timme senare när man väl insett att ingen golfar en dag som denna (förutom utvalda få päron). 

Dagen har i stället varit fylld av pyssel. Inte från min sida, men från morgonen fick vi nästan omedelbart besök av mamma och farmor som var inställda på talkoarbete. Fammo hade med sig symaskin och började sy fodral till sittkuddarna som vi har på terassen, mamma slipade och målade om en turkos byrå som jag tänkt flytta in från terassen och sätta i babyrummet. Vid närmare eftertanke kan det faktiskt hända att den får en annan plats.

fgdJag däremot har spenderat mer tid i köket än vad jag någonsin gjort hittills i vårt nya hem. Först blev det ett litet snack i form av skorpor med ost och lemoncurd, sen lite pysselarbete och sen lunch med sallad, kyckling och nypotatis.
Kände även för att baka något så det fick bli blåbärsmuffins som vi sen toppade med vaniljglass. Jag åt inga muffinsar, men de fick godkänt av testgruppen. 🙂

gdgSaftiga och mjuka blev dom, riktigt perfekt gräddade!

 Efter några timmar åkte fammo vidare på andra uppdrag, mamma stannade kvar och vi tog en tupplur innan T skulle till jobbet. Det hela resulterade i en två timmars vila, där jag vaknade lite före mamma och tog en promenad med Rosa så länge. Väl uppstigen satte mamma igång igen och eftersom pappa kom körandes från Jakobstad för att hämta henne så påbörjade jag middagen – det fick bli en smakrik sallad med rågbröd och svampsoppa som jag svängde ihop på det jag hittade i skåpet – med färsk svamp blir det mesta gott!

blgEfter middagen blev det kaffe igen, pappa skulle ju såklart också ha muffins, lite vila i soffan och nu har dom nyss åkt iväg till villan där dom bor över sommar.
Kvar lämnade dom en oerhört trött och tacksam tjej!
Tack i miljoner för hjälpen idag!

unnamedRosa, som agerat något av en arbetsledare idag tar sig en välförtjänt tupplur på sin favoritfilt på soffan (igen).

The hair

Det är rätt lustigt egentligen, det här med hår, och hur stor uppmärksamhet vi lägger på det. Då igen är det ju helt förståeligt, frisyr och särskilt färg är ju något vi gärna håller likadant en stund, dels med tanke på att det kostar att fixa till det, och sen också för att det sliter på håret att färga det mycket – så det är ju egentligen helt förståeligt att vi vill att det ser bra ut en längre tid, det är ju den mest bestående ”accessoar” vi har. 

gera
N
är jag satte mig i stolen hos duktiga Hanna som har sin salong i Öja igår så visste jag egentligen inte hur jag ville ha det. Jag hade mina funderingar och tankar sådär på ett ungefär, men in the end hade jag nog ingen aning. Men vi satt oss ner och diskuterade lite, och bestämde oss sedan för slingor i tre olika färger, en mörkare nyans, som skulle funkar som bottenfärg, och göra utväxten något naturligare, en ljusare, som gick lite mot koppar, tycker röda toner lyfter fram mina ögon bra men T skulle aldrig gå med på helrött igen så slingor fick räcka, och sen en blondering som vi inte satt högst upp på hjässan utan som sattes för att ”kika fram” lite efter att vi klippt upp håret lite. Ville ha uppklippt för att lättare få volym, och jag älskar att böja topparna i mitt annars spikraka (så när som på några omotiverade vågor i nacken) hår så med uppklippt blir det snygg effekt.

Resultatet ser ni ovan. Är jääättenöjd, och kan varmt rekommendera Hanna som är både proffsig och prisvärd och har sin mysiga salong i anslutning till deras eget fina hus som ligger riktigt invid Öja-Market! Hon har kommit att bli min frissa, ni vet den där man inte skulle byta bort för något i världen!
Säg till om ni behöver hennes kontaktuppgifter!

Som bonus bjussar jag på en bild från tiden då jag hade helrött hår, jag fullkomligt älskade mitt hår här! Det kändes så jag, och någon gång, vare sig T vill eller inte, så kommer jag göra en redhead all over again!

301174_10150279743458121_4188071_n