Månad: juni 2016

För varje dag som går känns det som att Elmer lär sig något nytt, när man plockar upp honom ur sängen på morgonen känns det som att det är ett barn som står där och halvhoppar av iver, inte en baby längre. Jag har ingen aning om var den gränsen går, men han kommer nog länge vara min baby oberoende! Men otroligt häftigt är det att se hur han utvecklas!

Jag minns själv när vi lekte med dessa spel, hade ett jättestort och har ingen aning om när jag började intresserad mig för det, men Elmer däremot är på spelet direkt. Han drar och skjuter iväg träkulorna längs med metallstängerna med största noggrannhet och koncentration!

Min myggätne lille typ…

Gick det faktiskt såhär snabbt för er också!? Först föds han och nästa vecka står han och går han (nästan) och kryper, och äter själv, och spelar spel, och sitter upp själv, och tömmer alla lådor han bara kommer åt! Han är så extremt kvick och det känns verkligen som ett 24 timmar/dygn jobb. Om han bara skulle börja sova lite bättre snart också så…

Huh! Befinner mig just nu någonstans mellan Bosund och Kackur påväg mot sommarstugan med en tom cykelkärra! Det började bra, och tanken var att jag och Elmer skulle starta lite i förväg med cykel och kärra för att sedan bli upplockade av Tony och Rosa. Allt började bra, vi hade motvind så tungt var det men vi hade cyklat lite på en timme då Tony dök upp med bilen men såklart hade ju ingen av oss tänkt på att ta med verktygen som lösgör kärran från bakhjulet på cykeln, så jag fick snällt cykla vidare så länge Tony förde Elmer och Rosa till villan för att sedan återvända med verktyg! Tror någon kommer ha lite möra ben i morgon! Puh! 

Igår sökte jag jobb. Inte vilket jobb som helst utom ett jobb jag ofta drömt om, men som jag aldrig känt att rätt timing till att göra något åt. Jag har varit lite av en fegis, med andra ord. Men mammarollen har lärt mig mycket, inte bara har jag finslipat min förmåga att hantera flera bollar samtidigt, tåla stress och press och sömnbrist, utan jag har än en gång, om än mycket tydligare, fått konstatera det att livet, det är bara ditt (och ditt barns en tid också). Du lever bara en gång här på jorden (klyschigt men sant), du bestämmer hur du formar din vardag, dina relationer, hur du prioriterar din tid.

Jobbet jag sökte är inom ledarskap, mer än så vill jag inte avslöja, jag antar det kommer vara ett regn av ansökningar, så jag tänker inte ta ut för mycket i förhand, men jag vet att jag är kompetent, så mycket vågar jag tro på mig själv, och jag vet att jag skulle vara bra på det.

Midsommaren var nog den bästa på många år, konstaterades det gång på gång i fredags. Jag kan inget annat än hålla med! Vi hade det så fantastiskt roligt och bonusen var ju dessutom det fina vädret! Jag har tagit så många vackra bilder att jag inte riktigt vet var jag ska börja, så detta är ett pre-midsommar inlägg inför det riktiga inlägget som jag tänkte att jag postar på onsdag, efter att mamma-barn lägret som jag och Elmer ska på idag blåst förbi. Några andra inlägg har ni iallafall att se fram emot innan dess, så kika in för några tidsinställda under dagen och morgondagen!

Ååh vetni, jag har så himla mycket att skriva om, och så många vackra bilder att visa, men i och med att Elmer håller på att vakna inleder jag min midsommarbloggpaus med att visa upp håret jag gick och färgade om i onsdags. Blev otroligt nöjd! Nu är det precis som jag vill ha det!

Dagens åttamånadersrådgivning och -läkarkoll var inte den roligaste hittills om man ska säga så. Elmer charmade på som aldrig förr och både rdg-tankt och läkare var alldeles tagna av hans oblyghet och leenden… Han hade vuxit jämnt och bra, hans huvudtillväxt följde fortsättningsvis en stadig och jämn, om än något brant tillväxt, men läkaren sa att vi kunde skylla på hans gener, för huvudformen var fin och symmetrisk.

Men..

Elmer sov ännu när vi kom till rdg så läkaren passade på att lyssna på hjärtat där han satt i sin bilstol. Har sett då det gjorts förr, och vanligtvis tar det några sekunder. Nu knackade läkaren på stetoskopet, vände på det, lyssnade igen, och igen… bytte ställe, lyssnade igen, flyttade på stetoskopet, lyssnade igen, igen och igen. När hon äntligen slutade lyssna hade jag nästan tårar i ögonen redan, så när hon öppnade munnen och sa att hon hörde ett ”sivuääni”, (ett sidoljud eller biljud tolkar jag fritt) så tror jag hon såg paniken i min blick, för hon fortsatte med att snabbt säga: ”få inte panik, men jag vill skicka vidare Elmer för undersökning, bara för att vara på säkra sidan, men du ska inte ta ut något i förväg, barn kan ha sidoljud som de också bara växer ifrån.” Jag tror att jag bara hmm-ade fram mina svar.

Idag har jag och Elmer varit alldeles på två sen Tony åkte till jobbet. Elmer har haft en dålig natt igen så han har sovit lite extra nu på dagen, efter rådgivningen somnade han i vagnen, och precis som jag också somnat på soffan så vaknade han med ett ryck och var omöjlig att få att somna om i vagn, men väl inne vrålade han bara och efter lite buffande slocknade han på en kudde i soffan.

Sitter och ser på honom, det finaste som finns, han som är alldeles perfekt.
Han som har hela livet framför sig. Han som inte ska vara sjuk.
Och nu har jag inte tagit ut något i förväg, inte alls,
men ni förstår min rädsla ändå, vilken mamma som helst gör ju det,
och man blir så smärtsamt påmind om livets skörhet,
om hur allt kan ändras på ett litet ögonblick,
eller under de evighetslånga sekunderna som läkaren låter sitt stetoskop vandra över barnets bröst.

För ett år sedan såg läget ut såhär, enligt instagram, det var rätt skönt att vara gravid på sommaren, men allt har ju sina sidor.. Hursomhelst, tänkte jag kunde göra en liten lista med, enligt mig, för- och nackdelarna med att vara sommarpreggo feel free att fylla i!

Fördelar: 

– Du behöver inte så mycket kläder, även om sommaren kan vara kall kan det räcka med en varm tröja och ett par preggojeans i garderoben, förutom alla shorts och t-skjortor.. Maxiklänningen i trikå är din bästa vän!

– Du blir snabbt brun! 😉

– Myggorna tycker inte om ditt blod på grund av dess låga hemoglobinvärden

– Du behöver inte bikinihetsa eller gå och dra in magen på stranden (det ska du inte behöva annars heller, men nu är det så att ni alla vet vad jag menar, och ni behöver inte döma mig för att jag lyfter fram något som existerar hos de flesta).

– Det finns massor med härliga frukter och bär att ladda upp vitamintanken med! 
Nackdelar:

– Blir det FÖR varmt är det inte roligt längre..

– Kroppen samlar mer vätska i värmen

– Det gäller att vara extra noggrann med solkrämen eftersom du lättare får bruna pigmentfläckar på huden…

– … och det är inte alltid så lätt att applicera den solkrämen

– du måste troligen investera i en ny bikiniöverdel eftersom brösten blir till meloner!

Fyra platser jag har bott på:
1. Vasa, på 7 olika ställen
2. Jakobstad, 6 olika ställen
3. Karleby, hos svärföräldrarna och nu i vårt eget hem
4. I Österrike, under 3 veckors tid

Fyra ställen jag har arbetat:
1. På gravgård
2. På Blossom
3. På Pentik
4. På Strampen

Fyra saker jag älskar
1. Min familj ❤
2. En ensam, myggfri långpromenad i skogen en varm sommarmorgon
3. Regn på het asfalt
4. Fågelkvittret en sen kväll i juni

Fyra platser jag har varit:
1. Kaliforniens kust, USA
2. Budapest, Ungern
3. Garda, Italien
4. Wien, Österrike

Fyra saker jag älskar att äta:
1. Fazers chokladplattor!
2. Italiensk mat
3. Stora hallon
4. Grillmat på sommaren

Fyra saker jag älskar att dricka:
1. Chai Latte
2. Novelles Kiwi&Jordgubb
3. O’Boy (unnar mig det dock knappt aldrig numera)
4. Ett gott italienskt rödvin (t.ex. någon Valpolicella eller Amarone)

Fyra personer jag hoppas kommer göra denna lista:
1. Ida
2. Lina
3. Sandra
4. Yvonne

Än en gång är vi här. Klockan är 4:48, men Elmer har varit vaken i nästan en timme redan. VILKET BARN STIGER UPP KLOCKAN 4 PÅ MORGONEN?!?! Säkert är dom många, men det är en klen tröst, bara flera mammor som sitter och vakar med grus i ögonen och ett humör inte ens någon Disneyskurk vill leka med.

Jag.hatar.det.
Jag hatar gnället som löper genom hela natten,
hatar klättrandet längst med spjälorna,
hatar att sedan behöva stiga upp för att gnället plötsligt och chockerande övergått till glatt joller och prat, till skrik för att man ignorerat det tillräckligt länge enligt jollrets innehavare.

Mest av allt hatar jag mig själv.
Jag hatar den jag blir när jag är trött.
Jag hatar att jag numera blir arg, i stället för tålmodig och konsekvent.
Jag hatar skuldkänslorna för även om jag vet att det är normalt att känna som jag gör, där klockan 4 på morgonen, så är det ändå inte okej, enligt mig själv. 

Så jag lyfter upp min son ur spjälsängen, går till vardagsrummet, sätter den triumferande sonen mitt på golvet. Och sätter mig sedan i soffa med huvudet i händerna och håret på ända och ältar,
ältar,
ältar.

Snälla, kan vi inte bara sova, du och jag.