Miriam 5 månader

Vi missade ju fyramånadersuppdateringen så innan jag kör igenom Miriams femmånadersutveckling kör vi en kort recap.

IMG_8139
Miriam var 63cm och 6375g på sin fyramånaderskoll.

IMG_8098 2
Trots att hon blivit lite nöjdare var det förtärande som om något störde henne, och hon ville inte vara många minuter ensam förrän hon började gnälla.

IMG_8146
Hon hade långa skrikperioder innan hon somnade för natten, och hon sov knyckigt.
Dagssömnen var även den rätt usel…

IMG_8122
Huden var väldigt torr, i såväl ansikte som över resten av kroppen, ryggen var riktigt rödflammig en tid.

Två dagar innan hon blev fem månader bytte vi till mjölkfri ersättning, och redan efter 3-4 dagar började vi märka att tjejen blev allt nöjdare med livet. Hennes blick hade inte längre frågan ”vad är det för mening med det här?” skriven över sig, hon började trivas längre tider på golvet, huden blev betydligt bättre rätt fort, hon började utforska, prata mer.. Maten tycktes smaka på ett helt annat sätt.

IMG_8494
På femmånaderskontrollen var Miriam 66cm och vägde 6730g. Storlek 68 togs i bruk redan innan hon blev 4 månader, och nu används även en hel del i storlek 74, särskilt på nederdelar, då hennes runda, goa mage behöver lite mer space.. 🙂

IMG_8487 2
Två tänder har ploppat fram nere i munnen, och hon verkar lättad över att de äntligen spruckit igenom. Håret ljusnar där det växer fram, tyvärr, men det var nog rätt väntat. Ska bli spännande att se hur hon börjar se ut.

IMG_8485
Hon hålls inte längre på samma ställe, utan drar iväg fortare än man är förberedd på, allt åker in i munnen och vi får verkligen börja fundera på att childproofa här hemma… igen.

IMG_8483
I Miriams värld finns ingenting roligare eller bättre än Elmer. På stadig andraplats kommer nog pappa just nu. Hon skiner upp och ger ifrån sig underbara glädjetjut när Elmer närmar sig henne, och varje gång hon hör Tonys röst flyger blicken förväntansfullt mot hans håll, i hopp om att han ska ta henne i famnen.

Miriam sover helt okej, jag kan inte klaga, även om det blir en del nattvandrande. I regel somnar hon mellan 20:15-21:30 på kvällen, och vaknar därefter med tre timmars mellanrum för att äta, har jag tur är första sovpasset 4h långt, men oftast 3. Skönt nog har hon ändå i princip alltid förstått att på natten ska man sova. Sen stiger hon upp mellan 6-7:30, är vaken ca en timme och sover sedan ungefär 1,5h igen. Sen är hon vaken 2h, sover 3h, äter, vaken 2h och sover 1,5h-2h. Ibland behövs ännu en kort tuppis för att det sista vakenpasset inte ska vara för långt, hon är sedan vaken 3h innan sängdags..

Sen vi bytte ersättning har vi verkligen fått se vår dotter för den hon verkligen är! Hon har extremt bråttom och det tar nog inte längre förrän hon kryper, hon har redan gjort ansatser till det, men än så länge hålls hon på mage och drar sig framåt i stället.

Hon har världens humor, busar, sjunger, skrattar, och fyrar av världens leenden så fort man kastar en blick på henne – så extremt lättroad är hon, vår lilla solstråle.

Solstråle alltså… det var ingenting jag trodde jag skulle få förknippa med henne.
Nu är det mera regel än undantag.

Vad har jag för rätt?

När jag startade bloggen kände jag genast att det skulle bli en plats för mig att ventilera ut, inte bara allt det fina i livet utan även skrubbsåren. Här kommer ett skrubbsår, så till er som inte vill läsa om sådana, vänta på nästa inlägg.

Hur lycklig och trygg  jag än känner mig i min mammaroll känner jag ofta, så gott som alltid, att jag ”tappat min sång”. (Inte bara bildligt talat utan även bokstavligen, jag saknar verkligen att få sjunga.) Liksom ett stenblock har delar av mig huggits av, slipat mig till något nytt, och så ska det ju få vara, men samtidigt känns det som om några lite onödigt stora bitar strök med i processen, delar av mig jag ännu inte var redo att släppa, men som heller kanske inte hade en given plats.

Om det är något jag är osäker på just nu, så är det vem jag egentligen är.
Jag har blivit mamma. Men sen då? Vad mer?
Jag känner inte mig själv. Jag kan inte påstå att jag gjorde det särskilt väl innan barnen heller, men nu är jag verkligen ute och cyklar. Jag önskar jag kunde hitta nånting, något som fick mig att brinna, något som fick mig att längta ut från hemmets trygga vrår.. nej, stryk trygga, det känns inte tryggt när väggarna håller på och äter en med hull och hår.

När jag var yngre trodde jag starkt på det här med att följa sin passion, att drömma och att ”vara skapt för något”. Men jag har ingen passion. Sången brukade vara min passion, men det blir mest ”bä bä vita lamm” av det hela, och någonstans på vägen har jag förlorat tron på det unika i min egen röst, förlorat tron på mig själv.

Jag har inte den blekaste aning om vad jag vill göra med mitt liv.

Och jag känner mig så himla otacksam, för jag har ju två fina barn, två jag älskar mer än livet själv. Vissa kunde inte önska sig något annat. Vad har jag då för rätt att be om mer?
Vad har jag för rätt att be om något över huvudtaget?

Blev ju världens martyrinlägg det här. Men jag kände att jag behövde skriva av mig.
För ni vet, de där skrubbsåren.

Rasmus family by Sofia Ylimäki Photography -130.JPG

Giveaway nr. 5 – VINN EN PHOTOSHOOT med Sofia Ylimäki

Många av er har säkert redan sett en del snygga bilder ploppa upp lite här och var de senaste veckorna och att, bland annat, min över ett år gamla headerbild har uppdaterats.
Nej, jag har inte anställt en personlig fotograf, men för en tid sen nämnde jag ju att vi skulle få besök av alldeles fenomenala Sofia, som driver Sofia Ylimäki Photography, och att hon skulle komma och fotografera oss här i hemmamiljö inför ett nytt fotopaket som hon erbjuder – därav alla vackra bilder.

Men mer om den dagen en annan gång, för idag är det giveaway som gäller!
Jag har nämligen fått glädjen att lotta ut en miniphotoshoot (värde 109€)!

I photoshooten ingår:
– 30 min fotografering på valfritt ställe
– 8 st digitala fotografier levereras via telefon
– Leverans inom 3 dagar

Fotograferingen utförs utan kostnad i Vasa (inom 40km).
För fotografering utanför Vasa debiteras 0,45€/km eller en fast kostnad på 50€ för reseersättning inom Österbotten.

I kraft i 12mån (fram till 12/2018). Går inte att bytas ut mot pengar.

Vinnaren kan boka en tid via info@sofiaylimaki.com

För att delta i tävlingen ska du:
– Gilla Sofia på instagram eller på facebook!
– Kommentera sedan här på bloggen att du gillat!

Du kan också delta genom min instagram.

Vinnare av Giveaway 3&4

Wow, vilken vecka vi haft bakom oss. Tony och jag har båda namngett den som ”The Worst Week Ever”. Hursomhelst! Slutspurten inför julen närmar sig och jag har två TOPPENGIVEAWAYS och ett suveränt erbjudande att dela med mig av. Men först! Vinnarna av Aveo- och Kaffiagiveawaysen:

🎉 Grattis Julia B! Du vann en snygg julgransdekor från Mooncake sponsrat av Aveo! 🎉

🎉 Och Grattis till niobarnsmamman, som får hämta två rawcakes från Kaffia! 🎉

Kontakta mig på sarajohannarasmus@gmail.com, så fixar jag resten! 😊

Till resten, håll utkik för redan i helgen kommer en ny giveaway upp här!

Decembergiveaway nr.4 – Kaffia

Det är mycket jag saknar med min hemstad Jakobstad, särskilt nu i juletider, men för att avrunda det hela till tre punkter och enligt säsong så är det:

1. Tro, Hopp och Kärlek längs Storgatan.

2. Julshoppingen, inte själva shoppingen, utan för att chansen att träffa flera bekanta är mer regel än undantag.

3. Alla caféer som myst till det lite extra!

Utbudet av unika caféer i Jakobstad slår Kokkola med hästlängder och jag kan omöjligt välja en favorit i Jakobstad. Till en av favoriterna hör dock helt klart Kaffia, som slog upp dörrarna för första gången för snart ett år sedan.

När du kommer in till den mysiga lilla lokalen på Storgatan känns det som om du stiger in i ett vardagsrum där dess ägare valt ut varenda detalj och möbel med omsorg. I ena bortre hörnet står disken som alltid är välfylld med sånt som bokstavligt talat passar de allra flesta.

Utbudet av kakor och godsaker är verkligen genomtänkt. Här samsas traditionella bakverk bakade på socker och vetemjöl, med bl.a. hälsosamma smoothies, rawcakes, och glutenfria alternativ samt de hypade dadelbollarna. Dryckerna har också dom en extra twist och ändrar ofta enligt säsong, senast jag var där drack jag en latte gjord på butternutpumpa och den var verkligen en positiv smakupplevelse. Självklart hittas de klassiska kaffedryckerna i sortimentet, men jag rekommenderar verkligen att ni testar något ni annars inte brukar ta när ni besöker Kaffia.

Personalen, med Kaffias grundare Kajsa i spetsen, är väldigt tillmötesgående och sakkunnig, och hjälper dig gärna hitta rätt bland alla godsaker. De tillverkar allting själv och strävar även till att ha mycket lokalproducerat i deras bakverk.

Nu, mitt i julstressen har jag nöjet att lotta ut två rawcakebitar till någon sugen julshoppare! Det enda du behöver göra här nedan är att kommentera vilket som är ditt absoluta favoritbakverk (behöver inte vara från Kaffia, utan i allmänhet.)

Tävlingen avslutas torsdag kväll!

Lycka till!

Bilder lånade från Kaffias instagramsida.

Det som förändrade allt.

Efter att Miriam föddes, upplevde vi snabbt en förändring i henne vi var väldigt oförberedda på. Dag efter dag blev hon gnälligare, sov sämre, åt sämre, huden blev torr och fnasig såväl på kinderna, som på resten av kroppen, sen började hon spy massor, flera gånger efter eller under varje måltid. Hon var också extremt rastlös, det var som om hon aldrig fann ro, inte på golvet, inte i famnen, inte i vagnen och inte i bilstolen. Blicken flackade och var aldrig fullständigt fokuserad på något, och hon kunde inte koncentrera sig på en sak mer än någon sekund. Bad funkade inte, hon vantrivdes och började fory gråta. Tankar om high need baby bubblade inom mig. Och så småningom började även förbjudna, jobbiga tankar, om att det var något fel på henne uppstå, åtminstone från min sida.

Vi fick besök av en zonterapi ut. Miriam var spänd, ända in på djupet – klart hon var, det var ju så tydligt att något i hennes lilla kropp störde henne, gjorde henne så osäker, orolig och olycklig, att inte ens mammas eller pappas famn kändes som en bra plats.

När vi sedan vid 4 månaders ålder så småningom övergick helt till ersättning, en ekologisk sådan som jag visste var snällare mot magen och som funkat så bra på Elmer, blev Miriam ännu sämre. Det var så tydligt. Ändå slog det mig inte förrän min pappa skickade ett informativt mejl åt mig, var problemet kunde ligga. Ett mejl som skulle komma att förändra allt.

Miriam tål högst troligen inte mjölk/mjölkprotein.
Och i måndags denna vecka bytte vi, efter att ha rådgjort med en barnläkare, ersättning – till en mjölkfri pulvervariant. Bakom oss ligger en vecka med den nya ersättningen, och efter ytterligare en vecka ska vi till läkare på provokation, och på så vis få recept på den väldigt dyra specialersättningen, för att minska på kostnaderna.

Rasmus family by Sofia Ylimäki Photography -010.JPG

Och gradvis har vi sett vår lilla dam bli lugnare och lugnare i blicken, sömnen är jämnare, hon är inte längre lika lättväckt och hon skriker inte längre 2-3 timmar innan hon somnar. Nattandet tar max 20 minuter. Hon ligger på golvet länge, jollrar, skrattar, skriker till av förtjusning när storebror går förbi. Hon upptäcker sin omgivning med stor fascination och noggrannhet, och ler åt allt och alla. Huden är bättre, mjukare och slätare, och hon spyr knappt alls längre. Dessutom märker man att hon föredrar denna ersättning framför den andra, som jag förstått kan det till och med svida i halsen på de som dricker mjölk fast de inte tål det. 

Visst är hon ännu en väldigt aktiv liten typ, som helst inte sitter i famnen längre perioder, men idag, efter dopet på hennes nyaste, lilla kusin, så somnade hon lugnt och halvsittandes i min famn, där jag satt och diskuterade med svägerskan med en kopp kaffe intill mig. Det har inte hänt på 3 månader!

Är så otroligt lättad och glad över att vi tycks ha hittat problemet. Det finns inget tyngre än att gå omkring med ett missnöjt barn och inte ha den blekaste aning om vad man ska göra, eller om man över huvudtaget kan göra något! Känns som en sten lyft från mina axlar och som att jag plötsligt äntligen fått min nöjda lilla flicka tillbaka.

Rasmus family by Sofia Ylimäki Photography -154.JPG

Foton: Sofia Ylimäki-Lindqvist

Giveaway nr.3 – Mooncake

Tänk att vi redan har 9.12 idag. Har suttit och funderat på julgran och julstädning idag. Så typiskt att det alltid blir såhär – man har bestämt sig för länge sedan att man inte vill stressa över julen, och ändå sitter man här och sliter sitt hår över att huset ser ut som det gör. Det börjar bli på en sån nivå nu att jag inte vet hur jag ska fixa städningen innan nästa jul. Julgranen blir troligen plastgranen i år också, Tony är lite allergisk och även om vi hade funderat på att ta in en liten som skulle vara lätt att lyfta ut ifall ögonen började rinna, så känns det enklast så här i år. Jag är ett stort fan av julgranspynt som har en mening, ett minne bakom. Brukar sällan dekorera granen med plastkulorna som man köper från matvaruaffären, och gör jag det så fungerar de som kulissmaterial, i stället får saker jag samlat på mig genom åren pryda granen.

I år flyttar en ny liten kompis in i vår gran. Nämligen ett vackert hänge i plexi från inhemska Mooncake. I samarbete med Aveo har jag dessutom fått glädjen att lotta ut ett av dessa vackra pynt som enligt mig fungerar året runt, och inte bara i julgranen.
Dessa finns också utsnidade i valnöt med älgen eller ekorren som motiv.

mooncake
Det enda du behöver göra för att delta i utlottningen är att skriva i kommentarsfältet, vilket av Mooncakes alla djurillustrationer som tilltalar dig mest. Här slipper du rakt in till deras produkter, till höger om produktbilden kan du scrolla mellan olika alternativ för att se de olika illustrationerna. 🙂 På måndag kväll drar jag en vinnare!

Lycka till! 🙂

Decembererbjudande till Garnknuten

Ni minns säkert den häftiga vagnmobilen vi fick hem för någon vecka sedan, den som duktiga Veronica som driver Garnknuten skapat! Nu, sådär passligt till jul, ville hon gärna dela med sig av en rabattkod till hennes etsyshop! 🙂

Med koden SARASJUL17 får ni -10% på både alster och mönster!
In och kika, Veronica är verkligen otrolig på det hon gör och det är något alldeles särskilt att få hem en produkt som man vet att någon använt sina händer till att skapa.

Bor du i närregionen Jakobstad-Vasa går det bra att hämta sina produkter och på så vis slippa frakten. Ett annat alternativ är också att besöka henne på Jul på Södermalm, som går av stapeln i Jakobstad nu inkommande lördag!
Dit lönar det sig verkligen att ta sig i helg!

 

Bilder från Garnknutens instagramsida. 

Rabattkoden är i kraft hela december. 🙂

Vinnaren av en klocka från Hexter&Baines

Sådärja, nu är en vinnare dragen även till Hexter&Baines tävlingen.
Den som kommer få hem en lyxig klocka är:

Diana
Du hade kommenterat att du ville ha en Stretford men hittar tyvärr inte din mejl.
Mejla mig på sarajohannarasmus@gmail.com så fixar vi resten! 🙂

Än en gång svider det att inte kunna ge er alla en fin julklapp genom att låta allihop vinna – MEN, denna gång är jag så glad över att kunna meddela att ni med koden
SARARASMUS får 30€/300SEK rabatt på en valfri klocka när ni uppger koden vid checkout! Hur bra som helst!

IMG_8323

Hoppas ni haft en fin självständighetsdag!

Finland 100

Idag bakas det pepparkakor, för det är så vi gör på självständighetsdagenDet är så jag ämnar fortsätta göra med mina barn också, och en tradition jag hoppas dom kanske överväger att föra vidare till sina barn. Vi är helt klart inte ensamma om denna tradition. Skulle inte vara förvånad om halva Finland bakade pepparkakor idag, helst med självständighetsbalen i bakgrunden, på radion eller i tv-rutan. För det är så vi gör.

Jag kommer inte ge några utsvängda anledningar till varför vi ska ta oss tid att fundera på vad som gjorts för vårt land för att vi idag får fira Finlands 100e år som självständigt. Vi vet. Och vår uppgift är att föra ordet vidare – precis så som med pepparkakorna – genom generationerna.
Så att vi aldrig glömmer.
Varje år är en seger.
En storartad seger för vårt starka, lilla, stolta land.

Men tänker jag känna mig extra tacksam. Tacksam över faktumet, att jag får stå i köket hos mina föräldrar och baka pepparkakor, med min mamma, och min pappa, och med mina barn, på vårt vackra lands – landet med de tusentals sjöarna och de grönaste skogarna, självständighetsdag.

Rasmus family by Sofia Ylimäki Photography -163.JPG

Tack.