Vi missade ju fyramånadersuppdateringen så innan jag kör igenom Miriams femmånadersutveckling kör vi en kort recap.
Miriam var 63cm och 6375g på sin fyramånaderskoll.
Trots att hon blivit lite nöjdare var det förtärande som om något störde henne, och hon ville inte vara många minuter ensam förrän hon började gnälla.
Hon hade långa skrikperioder innan hon somnade för natten, och hon sov knyckigt.
Dagssömnen var även den rätt usel…
Huden var väldigt torr, i såväl ansikte som över resten av kroppen, ryggen var riktigt rödflammig en tid.
Två dagar innan hon blev fem månader bytte vi till mjölkfri ersättning, och redan efter 3-4 dagar började vi märka att tjejen blev allt nöjdare med livet. Hennes blick hade inte längre frågan ”vad är det för mening med det här?” skriven över sig, hon började trivas längre tider på golvet, huden blev betydligt bättre rätt fort, hon började utforska, prata mer.. Maten tycktes smaka på ett helt annat sätt.
På femmånaderskontrollen var Miriam 66cm och vägde 6730g. Storlek 68 togs i bruk redan innan hon blev 4 månader, och nu används även en hel del i storlek 74, särskilt på nederdelar, då hennes runda, goa mage behöver lite mer space.. 🙂
Två tänder har ploppat fram nere i munnen, och hon verkar lättad över att de äntligen spruckit igenom. Håret ljusnar där det växer fram, tyvärr, men det var nog rätt väntat. Ska bli spännande att se hur hon börjar se ut.
Hon hålls inte längre på samma ställe, utan drar iväg fortare än man är förberedd på, allt åker in i munnen och vi får verkligen börja fundera på att childproofa här hemma… igen.
I Miriams värld finns ingenting roligare eller bättre än Elmer. På stadig andraplats kommer nog pappa just nu. Hon skiner upp och ger ifrån sig underbara glädjetjut när Elmer närmar sig henne, och varje gång hon hör Tonys röst flyger blicken förväntansfullt mot hans håll, i hopp om att han ska ta henne i famnen.
Miriam sover helt okej, jag kan inte klaga, även om det blir en del nattvandrande. I regel somnar hon mellan 20:15-21:30 på kvällen, och vaknar därefter med tre timmars mellanrum för att äta, har jag tur är första sovpasset 4h långt, men oftast 3. Skönt nog har hon ändå i princip alltid förstått att på natten ska man sova. Sen stiger hon upp mellan 6-7:30, är vaken ca en timme och sover sedan ungefär 1,5h igen. Sen är hon vaken 2h, sover 3h, äter, vaken 2h och sover 1,5h-2h. Ibland behövs ännu en kort tuppis för att det sista vakenpasset inte ska vara för långt, hon är sedan vaken 3h innan sängdags..
Sen vi bytte ersättning har vi verkligen fått se vår dotter för den hon verkligen är! Hon har extremt bråttom och det tar nog inte längre förrän hon kryper, hon har redan gjort ansatser till det, men än så länge hålls hon på mage och drar sig framåt i stället.
Hon har världens humor, busar, sjunger, skrattar, och fyrar av världens leenden så fort man kastar en blick på henne – så extremt lättroad är hon, vår lilla solstråle.
Solstråle alltså… det var ingenting jag trodde jag skulle få förknippa med henne.
Nu är det mera regel än undantag.
❤