Vyssan lull eller God bless the child

Hej på er! Börjar så småningom känna mig redo för annat än veckorapporter. Dagarna som gått har varit både mer och mindre krävande, man hinner knappt vänja sig vid hans rytm förrän han hittat en ny. Plötsligt har vår lilleman gått från att sova huuur bra som helst så fort man sätter ner honom i sängen, till en som behöver få komma till ro och i princip somna i famnen. Ibland har han somnat och så har han vaknat någon minut efter att man satt ner honom, och så har allt börjat om. Det tar på både tålamod och energi.

Konstaterade häromdagen att jag borde gå igenom alla gamla vaggvisor, minns knappt någon alls och sjunger i stället en massa jazz och blues åt honom.

image

Rosa blir allt mer varm i kläderna. Hon har gått från oberörd till inkluderad och hälsosamt nyfiken. Ibland när han skrikit länge kan hon hoppa upp bredvid en och peta den som håller honom på armen som för att säga ”får du inte tyst på honom?”. Antar att det är instinkt. Det härligaste hittills är när hon, de få gånger vi varit borta, möter oss med världens glädjeyra, men snabbt vänder all glädje och uppmärksamhet till babyskyddet, och när vi sätter ner det på golvet är hon direkt där och hälsar honom välkommen med en puss i ansiktet.

image

Det är intensivt med bebis, verkligen, och man går i princip på repeat om och om igen. Men det ger så mycket och man har lärt sig så mycket om sig själv. Och min och Tonys samarbetsförmåga har verkligen lyft i taket. Det är fint.

image

Häromdagen bestämde vi E’s hela namn. Nu måste vi bara bestämma dopdatum och plats. Faddrarna är tillfrågade redan. Idag väntar också första rådgivningen, så det ska bli spännande och se hans utveckling, samt bombardera rådgivningstanten med frågor. Kommer ta upp amningen också, den har krånglat sen dag ett trots att mjölk finns i överflöd. Han flaskmatas med bröstmjölk i princip 85% av gångerna då amningen tar så mycket tid och energi varje gång, och oftast slutar med att både jag och E gråter av frustration och förtvivlan. Men jag vill så gärna, så vi ska se om jag får några bra tips.

image

Nu ska jag stiga upp, T har gett mig sovmorgon, behövdes verkligen idag då jag varit uppe med honom 3 timmar i streck inatt. Men har ändå dåligt samvete när jag sover längre än boysen.

En reaktion till “Vyssan lull eller God bless the child

  1. duktiga ni är! allt är ju så nytt och okänt, heja heja!
    du får mig att längta ihjäl mig till januari efter vår lilla bebis.
    hoppas vår hund är lika snäll som Rosa sen =)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s