Att sova med babyn i sängen

Under tiden då Elmer var som ”jobbigast” fick jag många gånger frågan varför vi inte har honom i vår säng under natten. Just för det att det påstods att babyn skulle sova bättre med tryggheten den fick från föräldrarna.
Det här är ett ämne jag alltid varit så intresserad av, mest för det att jag alltid varit av den åsikten att jag aldrig kommer sova med ett spädbarn i sängen, av den enkla anledningen att jag aldrig skulle kunna sova! Jag skulle konstant vara orolig över att jag med mina tunga kropp skulle vända mig över hans lilla försvarslösa kropp och kväva honom. Helt säkert skulle jag ju vakna om jag märkte att jag rullade över honom, men det behövs ju bara att jag och min pyjamas placerar oss olyckligt framför hans andningsvägar. Fy då!

Måste säga att jag förundras över er som sover med barnen i era sängar, och som alltid tagit det som en självklarhet, då det för mig alltid varit något helt otänkbart.
Vi är så olika.
Men jag måste fråga er, hur sover ni med era barn i sängen? Vad ligger dom, och får ni någon sömn alls???

Annonser

7 thoughts on “Att sova med babyn i sängen

  1. Melissa sover mellan våra dynor, lixom vi lämnar ett tomt utrymme där så hon har huvudet i samma höjd som oss. Ibland somnar hon och jag då hon äter, då sover ju hon helt fast i mig och det har inte varit nå problem. På BB ville dom att hon skulle sova fast i mig under skjortan, jag var och tvekade för jag var säker att jag skulle rulla på henne. Men dom sa att man gör inte det, man vet som mamma att där ligger en bebis me! 🙂

    Gilla

  2. De första veckorna sov Saga i sängen med oss efter att hon vaknat och ätit första gången, eftersom hon vaknade av att bli flyttad tillbaka till sin säng. Det kunde ta flera timmar innan jag fick henne att somna om i sin egen säng på natten så kände att det inte var värt det. Jag hade också den principen att inte sova med bebis i sängen, men det gick nog bra iallafall. Hon somnade tätt intill mig när hon ammat och när hon sov djupt flyttade jag mig en bit i från henne och lät henne sova där. När hon blev en månad försökte jag flytta henne i egen säng efter att hon somnat och nu funkar det bra utan att hon vaknar 🙂

    Gilla

  3. För oss funkade det så att vi själva legat så att barnen haft sina huvuden lite högre upp i sängen än vi haft våra. Och så har vi sett till att inte dra upp täcket för högt (och barnen har haft egna små filtar). Då gick det helt ok men från att barnen var ca ett halvt år har det inte funkat mer eftersom de börjat röra på sig så mycket att vi vuxna störts i sömnen.

    Gilla

  4. vi var också väldigt mot att O skulle sova i vår säng.. allt ändrades efter ett besök till hfors när vi inte hade något annat val och märkte hur enkelt det var när vi slapp nattandet på nätterna.. tidigare höll vi på i flera timmar att få honom att somna om på nätterna.. nu sover åtminstone pappa hela natten. O sover i babynestet mellan oss eller på min sida.. jag t.o.m. ammar honom där.. nestet gör att jag inte rullar på honom och sover som en stock. dessutom e han lätt att flytta på utan att väcka när han ligger i nestet så nästa projekt är att få ner honom i vaggan igen när han ätit klart men problemet är väl att jag somnar om så snabbt efter att han fått bröstet i munnen så jag vet sällan av att han e klar å släpper..

    Gilla

  5. Min sambo kan inte heller sova med vår bebis i sängen, vi har provat många gånger. Bebisen kan inte ännu sova ensam eftersom hon då vaknar direkt, spjälsängen är hittills det onödigaste vi nånsin skaffat. Vår lösning är att jag och bebis sover i dubbelsängen eftersom hon vaknar av att flyttas/sova ensam och sambon sover i ett annat rum. Kanske inte den vanligaste lösningen och jag hoppas verkligen att vi snart sover alla i samma säng. För mej var det från början otänkbart att bebisen inte skulle sova med mej/oss, vem vill sova ensam egentligen?

    Gilla

  6. Som liten sov vår kille (då han endast vaknade 1-2ggr/natt) i egen säng. Men i något skede blev det allt fler uppvaknanden på natten och jag orkade inte vara vaken under amningen så han blev kvar o ligga i vår säng efter första nattamningen. Nu sover han i princip inte alls i egen säng mera eftersom han då vaknar varje timme eller blir väckt av att vi flyttar honom. Får han sova med oss kan han i bästa fall sova 3-4h i sträck. Oftast sover han riktigt nära nån av oss eller så i mitten tryckt upp mot väggen (han kryper självmant dit). Förr tänkte jag att han nog ska sova i egen säng. Nu tänker jag att de sov ju tillsammans förr i tiden också och att viktigast är att vi alla sover. Iom att han sover med oss får mannen sova hela nätter då jag vaknar till av att T rör sig och kan då amma innan han börjar gråta. Sedan då jag slutar amma kanske vi försöker få honom att sova i egen säng igen😊 har aldrig varit orolig över att rulla på honom och helt ärligt är de ju lite mysigt att sova ilag. Jag har även hört att alla barn i något skede sover med sina föräldrar, är det inte då de är bebisar så kommer den perioden ofta senare så jag hoppas ju att det stämmer och vi får undan det nu och får ha sängen för oss själva sedan i framtiden 😆

    Gilla

  7. Vår T sov nästa varje natt i vår säng. Var så myckt enklare att amma på natten när han låg nära till. Hade honom i babynestet som vi hade mellan oss. Även nu ( han e över 1 år) sover han med oss vissa nätter, vi har ganska oroliga nätter ännu och han vaknar flera ggr om natten när han sover i egen säng. Så för att jag ska få sova så flyttar jag honom till vår säng, då sover han hela natten igenom. Men inget mig emot. Att få vakna ricktit nära tätt intill min lilla guldklimp är nog något som jag älskar. 😊

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s