Fem och en halv månad

Jag kan bara inte förstå att den här typen snart blir 6 månader gammal. Det är så konstigt, för samtidigt som det känns som jättelänge sen han kom ut och vände upp och ner på världen, så är det som om tiden gått otroligt fort. Det är en envis liten typ vi har här hemma. En som inte riktigt har tid att stanna på samma ställe i utvecklingen något vidare längre, och om han blir tvungen att göra det, kan han bli grymt frustrerad!

12899695_10153604727808121_228094736_n

Elmer tar sig fram med lätthet redan, varje dag blir han bättre, snabbare och smidigare. Han jobbar mycket med benen redan men armarna är kanske mest i fokus ändå. Han häver upp överkroppen rätt bra och håller en stund redan, så jag vet inte vad han har för planer härnäst. 12899666_10153601188463121_425804464_n

Håret har börjat växa till sig riktigt ordentligt! Han föddes med en hel del mörkt hår (inte nära på så mycket som hans mor hade dock:), sen försvann det nästan, nu har det börjat synas igen och det ser ut som om vi får en liten linlugg. 🙂
12910402_10153604722113121_1792753493_n
Elmer vill helst hantera flaskan alldeles själv. Oftast är det bara nattetid som han har ro att ligga i famnen och äta. Dagtid vill han gärna öva själv, och lyckas riktigt bra, vi testade först sätta handtag på flaskan, men konstaterade sen att det funkade bäst såhär.

Nattetid vaknar han fortsättningsvis ofta. 2-3 gånger kan det vara ännu, somnar oftast rätt bra om men på morgonkvisten blir det lite mer bökande och stökande. Tror vi hamnar att köpa en mörkläggningsgardin…

Vi har även börjat träna honom på att somna hela själv. Så länge han är nöjd. Jag nattar honom som vanligt på pilatesbollen, tills han nästan somnar, när jag sätter ner honom blir han oftast vipsig igen och börjar dra täcket fram och tillbaka och prata med sig själv, men han har åtminstone förstått att det är läggdags. Så vi låter honom helt enkelt hållas utan att säga något annat än ”godnatt Elmer, nu ska vi sova”. Och så stoppar vi om honom, går ut ur rummet och går in efter ca 5-10 minuter igen för att kolla läget och sätta täcket på sin plats igen. Så här håller det på då, upp till 10 gånger till och med, ibland mer. Men sen har han plötsligt somnat, utan gnäll. Det tar sig. Ibland går det ju såklart inte men ibland så lyckas det riktigt bra.

All-in-all så är han oftast en riktigt glad typ på närmare 9kg, som njuter av att ha mycket folk runt sig och då det händer saker. Han blir fort uttråkad och ibland lite övergnällig utan att vi han sätta fingret på orsaken. Men oj så man kommit att älskar honom, vår lilla guldklimp!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s