När jag nu ändå sitter här alldeles barnlös och snorar så kan jag ju passa på och visa er några mörka, suddiga bilder av vårt kök. Nu har vi bytt bord här 3 gånger redan, och jag hoppas ju att det nya stannar en stund, men inte alltför länge.

Det är nämligen så att jag alltid velat ha ett runt bord med pinnstolar. Det är bara det att alla andra också vill ha ett runt bord med pinnstolar så varje gång jag ser ett på någon loppisgrupp har det ju såklart redan blivit sålt.

MEN, stolarna lyckades jag faktiskt nappa tack vare min farmor och farfar här i våras. De såldes ut från ett ålderdomshem för en rätt förmånlig summa, och det var först till kvarn som gällde, min farmor och farfar var minsann bland de första till kvarn och skördade inte mindre än 8 pinnstolar till vårt hem. Visst, stolarna behöver lite kärlek ännu och de ska målas om, har bara inte bestämt mig för färgen ännu men vintage paint blir det nog, helt klart. Hade till och med funderat på att måla alla i olika färg, eller två och två iallafall.

Sen när vi kommer till bordet, så råkade jag nämna det faktum att vi söker runt bord för mina svärföräldrar. Ana min förvåning när svärmor utbrast att de ju hade ett retro från sjuttiotalet som inte var i användning ute i förvaring – ett gult!

Så ut rykte det tunga klaffbordet som så länge tjänat mig och senare även Tony och mig – det får bli ett reservbord. Och in kom det, också väldigt tunga, gula, runda bordet! Nu ska det ju också målas om, eftersom det har lite fläckar på sig. Men vilken färg? Just nu ser det ju riktigt tjusigt ut, men så här mycket färg kommer jag nog inte orka länge med, så kom gärna med förslag! 🙂

Matsalen före:

Och efter:

Efter att jag torkat bordsskivan lämnade några fläckar, troligtvis målfärg eller något annat permanent, så vi blir tvungna att måla bordet. Men jag måste säga att färgerna här är fint hopknutna. 🙂