Hur mycket jag än vill förneka det så närmar sig Elmers ettårsdag med rasande steg! Det är alldeles galet egentligen! Den här veckan blir han 11 månader gammal – i förrgår föddes han. Så känns det ju, men ändå inte. Ni med barn vet.
Jag har varit försiktig med det här med åsikter på bloggen, även om en åsikt bara är en åsikt så är det många som tar åt sig, och konstigt nog fast det ju bara är min åsikt.
Jag minns att jag skrev ett inlägg innan Elmer blev född, om alla saker jag inte skulle göra förrän han nådde en viss ålder, om ens någonsin. De flesta löftena har jag redan fått modifiera en aning, eller helt och hållet skita i. Men vissa saker står jag ännu hårt fast vid.
En av dem är det här med födelsedagar, och det som jag sett många diskutera om – ettårsdagen. I min familj har vi ALLTID firat födelsedagar, morsdagar, farsdagar, jular, lillajul, Lucia, the list goes on… Ännu idag tycker jag min egen födelsedag är en viktig dag, trots mina 26 år, jag är född, jag finns – det är min dag och den är värd att firas.
Elmers ettårsdag tänker jag inte låta bli ett undantag. Visst, han blir ett år och han kommer inte minnas ett skvatt av den, än mindre kommer han förstå dess innebörd. Men det gör inte dagen mindre värd att firas. Här ska det minsann bli kalas! Jag tänker absolut göra inbjudningskort, pynta i matchande färger, baka en fin tårta och allt annat som hör födelsedagar till och bjuda in hans närmaste släkt, vänner och faddrar.
Vi kommer inte överösa honom i gåvor, men det blir lite Duplolego och en symbolisk gunghäst jag fyndade på loppis under ett besök jag gjorde till Vasa förra veckan.
Gästerna får ju såklart köpa vad de vill, eller rådgöra med oss, eller inte köpa alls för den delen. Huvudsaken är alla fina människor Elmer har i sitt liv som kommer och firar med oss, för ett av mina stora mål i livet har väl blivit att Elmer ska få känna sig älskad varje dag.
En månad gammal
4 månader
7 månader
10 månader
Något socker kommer han inte få ännu, det kommer jag stå fast vid ett bra tag ännu. Tänkte göra en skild tårta år honom, eller bananglass, och duka upp med mycket fruktbitar och annat som passar barn-, och vuxenmunnar för den delen.
Hur har ni resonerat inför de första födelsedagarna? Har ni firat eller låtit bli?
Vi firar nog alla barnens födelsedagar. Dock firar vi inte så mycket våra egna, men barnens dagar firas varje år med buller och bång. För de är värda det.
GillaGilla
Vi har firat alla Moas födelsedagar 🙂 Har känts som en stor, fin och viktig dag för oss. Dock hade hon barnkalas först då hon fyllde fem.
GillaGilla
Vi firar nog allas födelsedagar. Våra egna blir dock mest bara tårta och paket på sängen. Men åt barnen har vi nog kalas bara vi får hit släkten. Det är inte så enkelt att fixa till det då alla släktingar bor på annan ort än oss. Men det blir ofta fler små kalas då istället! Men man kan nog fira ordentligt ”bara” med mamma, pappa och lillasyster/storebror också. Storebror fyller 3 om en månad och då blir det flera små kalas. Nästa år då han blir 4 kanske vi ställer till barnkalas. Måste se om det känns relevant då eller om vi väntar tills han blir 5..
GillaGilla
Vi firade nog Felicias 1-årsdag i våras med paket (fast inga överdrivna mängder, hon är ju ändå för liten för att förstå sig på sånt ännu), tårta, balonger och den närmaste släkten. Hennes kusiner har firats på samma sätt också. Vill att det ska få vara hennes speciella dag när hon fyller, men tänker nu inte börja överdriva heller sen när hon blir äldre – har hört att vissa föräldrar riktigt tävlar om vem som ordnar häftigaste kalaset. Värst jag hört om var nog en bekants pojke som blivit bjuden på kalas på en NATTKLUBB i Vasa – när de gick på typ ettan eller tvåan i lågstadiet! 😨
Men för att gå tillbaka till 1-årskalaset så har Felicia ”oturen” (hur man nu ser det) att vara född på valborgsafton och därför kändes det lite som om hon kom lite i skymundan pga det… Vissa kunde inte alls komma för de var borta över helgen, vissa hade bråttom i väg på annat osv och det resulterade också i att vi måste ta kalaset tidigare än vi planerat för att det skulle passa för dem som kom. Kändes lite surt eftersom det ju var hennes första födelsedag och man själv såg det som en stor och viktig händelse… Tyckte nästan synd om henne för att det blev som det blev, trots att hon är för liten för att förstå ännu. Hoppas bara att det inte blir så att ingen ”har tid” att komma sen när hon blir större bara för att det råkar vara valborg… 😞
GillaGilla
Glömde skriva om våra egna födelsedagar… Vi har alltid firat med kaffe för de närmaste (föräldrar och mannens bröder med familjer), men nu råkar det sig så att mannen fyller 20.4, Felicia som sagt 30.4 och jag 6.5. De kom nog på kaffe när min man fyllde, och sen på Felicias kalas, men sen tyckte de att vi inte skulle behöva ställa till med ett kalas till så nära inpå så de hade med sina presenter till mig när Felicia fyllde och grattade mig redan då… Kändes lite snopet att jag inte fick fira sen på min födelsedag, att det bara var vi tre då, kände mig lite bortglömd… Så vi får fundera hur vi gör nästa år. Vill ju inte att någon ska behöva bli bortglömd, vi har ju alltid firat födelsedagarna förr och tycker nog vi kan göra det i fortsättningen också.
GillaGilla
Ja självklart att 1 årsdagen ska firas. Gudföräldrar och närmaste släkten kom (fast Jasons födelsedag råkade infalla på morsdag). Det var en väldigt fin dag och Jason sken ikapp med solen. Tror han kände sig speciell! Och vi överdrev inte heller med presenter. Favoritpresenten var mjukisen Babba från Babblarna, resten brydde han sig inte om! 🙂 Tips på tårta för dom små är vattenmelontårta. Skär ut en bit vattenmelon, täck med gräde och dekorera med frukt. Det var populärt här iallafall!
GillaGilla
Här är en annan som gärna firar födelsedagar och diverse högtider. Och barnens födelsedagar e nog de viktigaste och det är ju så kul att få ställa till kalas. När jag/vi ordnade Liams ett års kalas blev de lite större än vad jag tänkt mig, det blev två stora kalas, en för familjerna och en för våra vänner. Men det var så värt det, så kul ❤ http://lindamakinen.blogspot.fi/2013/03/1-ars-kalas.html. Lycka till med planerandet och ordnande 🙂
GillaGilla
Vi har alltid haft kalas för våra barn men eftersom vi är en stor familj och har stor släkt så har vi valt att fira bara med några av barnens kusiner+ föräldrar. Dessutom fyller vi nästan alla inom några månader så vi brukar ha gemensamma kalas för några åt gången. Det här hade jag lite dåligt samvete för förr men så visade det sig att barnen helst firar tillsammans så det var helt onödigt att jag kände så. Deras egen födelsedag firas alltid med sång och paket på morgonen och när de är så stora att de har barnkalas så har de alltid egna dagar för sina kalas. Men inte heller barnkalasen firas alltid på rätta dan utan mer när det passar bäst. Hos oss är det alltså viktigt med kalas men inte så stor skillnad vilken dag det blir.
GillaGilla