Är det nu det vänder?

Som ni ju läst har Elmer varit en riktig morgonfågel (minus kvittret) de senaste veckorna. Han har vaknat klockan 5 och varit gnällig fram till lunch där han nästan somnat med ansiktet i maten. Det har tärt en hel del på oss föräldrar också och orken till något skrivande har inte funnits den senaste veckan, då vi mest fokuserat på överlevnad.

En dag fick jag nog, och bestämde mig för att försöka kasta om Elmers rytm helt och hållet, eller snarare, kasta tillbaka den, för det var alldeles uppenbart att hans lilla kropp inte var i balans. Som om kroppen tvingade upp honom klockan 5, ibland redan 4:30, men psyket inte orkade följa med. Det första jag gjorde var att jag helt kallt tog bort nappen från den stund hans fötter nådde golvet, han blev såklart jätteledsen och otröstlig, varpå jag frågade om han ville komma tillbaka och sova en stund, och berättade att nappen väntade på kudden, att man bara behöver den när man sover. De första morgnarna kom han upp i sängen och låg vanligtvis kvar en kvart eller så. Sen började han helt enkelt ligga kvar längre från första början. Under dagarna varierade jag med att låta honom sova tills han själv vaknade, det var till och med att det började närma sig tupplurar på 4 timmar, och det kändes ju sådär lagom bra, men de gånger jag väckte honom tidigare satt han i famnen och stirrade en lång stund, innan han somnade om eller självmant lade sig ner i soffan och somnade.

18403702_10154713549743121_6261955093513355820_n

Jag började hålla honom vaken längre på kvällarna, vilket inte gav några vidare resultat, han vaknade samma tid trots att han somnat klockan 22, alltså två timmar senare än vanlig läggdags, vilket resulterade i sömnskuld dagen därpå i stället. Så började jag helt kallt väcka honom efter 1,5h dagssömn, och på dagis sov han ju sen också kortare pass än han gjort under helgen här hemma. Och jag har faktiskt inte en aning om vad som hände, men de senaste tre dagarna har han sovit till kvart före 6 (morsdag), kvart över 6, och i morse steg han upp kvart före 7. Jag tänker inte ta ut något i förväg, men det känns som att de vi de tre senaste dagarna upprätthållit någon form av rutin, där han sovit max två timmar på dagen, varpå han själv vaknat och faktiskt varit riktigt pigg, för att sedan somna mellan halv 8 och 8 på kvällen, där han självmant gått till sängen med nallen under armen och förkunnat att han vill ”toota” (sova).

18518640_10154727311533121_1509117138_n

Idag somnade guldgossen i bilen på vägen hem från fammos och faffas, som tur är det inga problem att flytta över honom på kvällarna, när han väl bestämt sig för att sova så sover han.

18518850_10154727311598121_1376523557_n

Håller tummarna för en ”fjärde gången gilt” i morgon bitti!
Sovmorgon till halv 7 känns som rena lyxen!

En reaktion till “Är det nu det vänder?

  1. Så skönt! Sonen var likadan under en viss period, tog morgon jättetidigt. Tills jag bestämde mig för att inte ge mig, för han hade ju uppenbarligen inte ”sovit klart” den tiden på morgonen och var ju trött, gnällig och otrevlig att umgås med hela förmiddagarna 😀 så jag såg till att sovrummet var riktigt mörkt, och sa helt enkelt ”nej det är natten, vi ska int stiga upp ännu. nu sover vi”. och det tog ju måånga låånga mornar med mycket protest innan det gick hem, men jag gav mig inte. Steg helt enkelt inte upp med honom, utan höll honom kvar i sängen tills han till slut somnat om. Och efter en tid slutade han vakna tidigt och sov istället till sin ”nya” tid, vilket resulterade i att han började sova kortare och effektivare dagsvila också 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s