Och så var det mors dag. Morgonen började med att vi uppvaktade Tonys mor med brakfrukost och allt vad det innebar. Sen åkte vi till församlingshemmet med hans farföräldrar där det bjöds på morsdagslunch. Nu har vi landat proppmätta i soffan och vilar en stund innan det är dags att träffa hans farmorsmor. Tanken var att vi skulle ta oss till villan efter det för att fira min mamma, men dom lär vara på morsdagsgolf så ännu är allt rätt öppet. Sen återstår även Tonys mormor och min farmor. Det är många mödrar på en dag minsann!

Dagar som denna stannar jag ofta upp och tänker på min fina mormor som gick bort för lite mer än två år sedan. När jag var liten praktiskt taget bodde jag mormor och morfar på helgerna och jag minns hur hon brukade stoppa om mig och min moster och läsa lite ur någon bok och stryka en över ryggen innan man somnat. På morgonen fanns det alltid frukost framme vid långbordet. Hon stod mycket i köket, min mormor, och alla recept hon hade fanns i hennes huvud. Önskar att man hade skrivit ner några. Minnet är värdefullt.

Idag är jag själv nästan halvvägs till mor, många har gratulerat mig idag, men jag kan inte riktigt ta det till mig, jag är ju inte mor än. Och inte känner jag mig som en mor heller. Jag har svårt att tänka mig hur det är att vara någons mamma, det där kommer väl med tiden antar jag.

Nedan har ni min fina mamma och min vackra syster under småtimmarna på vårt bröllop, och på bild nummer två mamma och jag innan vigseln. Hon har alltid varit min klippa, den man ringt till när man tagit upp telefonen med känslan av att man ”bara vill ringa” någon. Den man bett om råd när något känts tungt, den som strukit mig över ryggen när jag inte kunnat sova, eller när jag haft mardrömmar eller killproblem. Hon har lärt mig hur man håller fast vid traditioner, både nya som gamla, för oss gäller frukost på sängen vid högtidsdagar, födelsedagar är viktiga oberoende om du är gammal eller ung, och jularna har hon alltid lyckats göra speciella, trots att våra krav med åldern höjts en smula. Hon har sett mig som svagast, hon har sett mig misslyckas och falla och gå sönder gång på gång på gång, och alltid haft kraften att lyfta upp mig. Men hon har också delat all min glädje, hon har lärt mig att se allt som är vackert, hon har lärt mig vad det innebär att ge kärlek villkorslöst, hon har lärt mig hur man bjuder på sig själv, hon finns bakom min sång, och hon har visat vad det innebär att ibland vara tvungen att sätta andra före sig själv.
Hon är så stark min mor!
Blir jag hälften så mycket mamma som henne får jag nog räkna mig till mamma-eliten! Mamma är bäst. Helt enkelt.