Så gott som varje dag får jag höra att Elmer liknar sin far, och det är det heller inget tvivel om! Men är vi hemma hos oss då det sker så drar jag oftast fram fotoalbumet från när jag var liten, och försöker lirka mig fram till ett ”ja, men oj vad han liknar dig här!”. Detta sker dock inte lika ofta. Nu är ju Elmer sin alldeles egen lilla person, men jag tycker det är roligt att se våra miner och ansiktsuttryck i honom. Så här nedan kommer en liten jämförelse:
Elmer
… och så en knubbig liten jag.
Elmer
… och så jag.
.. men hur mycket jag än försöker så behövs bara denna bild:
BOOM! Gissa vem?
… och vem var det här nu igen?
Vad tycker ni?
Sara Rasmus 
Jag har alltid tyckt att det är något i hans blick som påminner om dej! 🙂
GillaGilla
Håller med Katz, ögonen/blicken är dina!
GillaGilla
Jag tyckte att han var jättelik dig tills jag såg hans pappa. Men blicken och öronen är dina och eventuellt näsan också.
GillaGilla
Definitivt mera dina ögon! Jag fick alltid liknande kommentarer med min son. Jag tycker folk int helt tänker efter när de kommentarer babysars utseende, tex med min dotter som igen liknar mig kusligt mycket så måst de ändå kommentera att hennes ögon är så stora, på ett sätt så det blir klart att de tycker mina är små. Liksom tack bara. Om jag sen visar en bild på mig och en bild på henne och ber dom peka ut vem som är vem så brukar det inte vara lika lätt. Hon har så klart större ögon i proportion, hon är en baby. Det är ok att säga det men man behöver ju int tex säga ”men hon har så stora ögon, är det pappas?” och stirra menande på mina 😀
GillaGilla