Idag har det varit Välgörenhetsloppis här i Kokkola! Redan från tidig morgon var det alldeles fullt med folk på parkeringen. Men fynd hittade man nog hur som helst! Bland annat en lära-gå vagn från BRIO för en femma! Den tänker jag måla om då den var rätt sliten. Sen fyndade jag massor av plagg från Polarn & Pyret, har fått dille på deras kläder! Så snyggt med färgklickar och verkligt bra kvalitet! Kan visa senare om ni vill. Nu ska jag följa med svärmor som smakråd till stan! Hörs senare!
Idag har vi varit i Jakobstad. Tony och jag hade ett möte på banken inbokat. Vi överväger att byta bank och samtidigt ta ett mindre renoveringslån för att förverkliga lite av drömmarna vi gjort för detta hus. Nu när vi dessutom bestämt oss för att stanna här ett tag och inte skynda iväg ut på landet riktigt än så känns det om möjligt ännu mer som ens eget hus och då känns det liksom ännu finare att göra de där ändringarna man kanske borde gjort från första början. Min fina farmor och farfar skötte Elmer under tiden, vi fick dessutom ”tillstånd” att gå och äta lunch på tumis efteråt också, och det var verkligen så lyxigt!
Sen körde Tony hem och efter en stund även jag, vi tog två bilar för att jag skulle hinna och hälsa på min familj i lugn och ro. Nu har jag precis nattat älsklings-Elmer och sitter och funderar på om jag ska färdigställa skåpet jag började måla förra veckan. Skulle vara skönt att få det färdigt, och dessutom roligt att visa er hur det blev!
Jag ligger i ett sånt där mellanskede just nu där jag känner att jag gärna skulle bidra med någon form av arbete till detta hushåll. Älskade Tony har sagt att jag ska stanna hemma så länge jag vill och att han tycker det är den absolut bästa lösningen, men saken är den att jag blir stressad av att inte få göra någonting alls. Dessutom är det ju så med mitt jobb att jag
a.) JAG ÄLSKAR DET!
b.) Ser det mer som något jag får göra för att komma bort några timmar om dagen än ett jobb. Fast det ju är ett jobb.
Men det känns plötsligt så stort, det här med att stiga ut ur hemmets trygga vrå. Det bästa är ju det att jag ännu är mammaledig och ämnar vara det fram till augusti då vårdledigheten börjar och jag får jobbar mer om jag vill och kan. Men när det kommer till mammaledigheten får jag ju ändå jobba söndagar, och det är här jag nu funderar om jag skulle börja hålla mina tillfällen igen. Det skulle vara så roligt, samtidigt som det känns så stort och läskigt att börja på igen efter att inte ha jobbat på över ett halvår. Vågar jag? Vad blir responsen? Det där enorma självförtroendet som en gång fanns där känns som bortblåst med det att jag fick en helt ny roll i livet.
Om det finns något jag njuter av numera är att få skämma bort mig själv, ens stå framför spegeln längre än den tid det tar att borsta tänderna är ren och sann lyx. Förr tog jag ju detta för givet, vilket gjorde att jag inte till fullo förstod vilken lyxig stund jag fick ge bort åt de kvinnor som kom på mina tillfällen. Många av dem, om inte de flesta, är mammor. De gav av sin värdefulla tid, fixade barnvakt eller lämnade den andra föräldern hemma, och valde att komma för att låta just mig skämma bort dem, och jag fick göra mitt allra bästa för att lyckas med det. Så långt förstod jag. Men nu förstår jag vad det är jag gör, på ett helt annat plan. Detta gör mitt jobb så mycket mer värdefullt.
”På mina klasser ska du aldrig, aldrig, aldrig känna något köptvång. Du ska kunna luta dig tillbaka och bara njuta. Det är din stund.”
Detta brukar jag vara noga med att få fram. Trots det tror jag folk har svårt att förstå det. Så klart, i grund och botten är det ju mitt jobb och det jag lever på, men då igen är det jag som valt det, därav vet jag att det är annorlunda gentemot ett jobb bakom t.ex. en affärsdisk, men det ger ju mig så mycket mer. Jag får se kvinnor i alla åldrar njuta och känna sig fina. Jag får ge dem en stund av guld en helt vanlig dag.
Nu blir jag ju alldeles till mig igen, jag behövde ju skriva om det här för att fatta! Ja, jag ska nog börja jobba igen, på söndagar. Men jag behöver nog lite hjälp. Min tanke är den att jag ska försöka klämma in 2-3 tillfällen varje söndag. Jag rör mig mellan Karleby och Vasa. Vill någon hjälpa mig komma igång igen och öva upp mitt självförtroende som provkaniner så mejla mig på sarajohannarasmus@gmail.com.
Det skulle ju vara så roligt att träffa er!
Sara Rasmus 