Det finns ett ord som övervinner allt annat. Ett ord som gör mig alldeles knäsvag och som kunde få mig att hoppa upp på köksbordet och dansa. Jag tror aldrig jag kommer kunna bli trött på ordet mamma.

Det spelar ingen roll om han ropar det från andra sidan huset bara för att han vill veta exakt var jag är, om det är i sängen för att dra ut på nattningen, om det är i full gråt när det är Tonys tur att natta och han kommer på att han hellre vill ha mig hos honom, eller när han leende utbrister ”mamma!” och kommer springande emot mig när jag hämtar honom på dagis, det är lika euforiskt underbart varje gång!

Jag har fått ett alldeles nytt namn, och det är det vackraste på hela jorden.