Hick, nästan halvvägs!

Fick nästan lite hicka när jag insåg att vi i morgon inträder vecka 18. Say what? Jag plussade ju nyss och nu är vi snart halvvägs! Galet!

Jag glömmer ibland helt och hållet bort att jag är gravid, lever i princip som jag gjorde förr, och har inte haft några särskilda krämpor, förutom stundvis lite smärtor i magen och sammandragningar, samt lite värk i korsryggen då och då. Magen har tydligen vuxit, åtminstone om man dömer utifrån makens blickar. Igår kläckte han ur sig något i stil med ”ååh vilken mysig mage!”, så jag antar att det börjar märkas. Inget som inte går att dölja ännu dock, om jag riktigt ville.

Mina crazy cravings har lugnat ner sig en smula, stabiliserat sig en aning kan man väl säga. Men jag äter en hel del isglassar, ibland flera om dagen, är dock inte alls sugen på choklad eller kaffe, med undantag för O’Boy, det går an!

Jag har ingen aning om vad jag haft för viktuppgång hittills, försöker äta hälsosamt så gott det går, men jag känner mig aldrig dålig för att jag slänger ner pizza två dagar i rad heller. Med Elmer gick jag upp närmare 25kg, och jag räknar med en likadan viktuppgång denna gång, så jag tar det med ro i vetskapen om att en graviditetsviktuppgången är inget jag kan påverka desto mer.

Sover fortfarande bekvämt både på mage och rygg, var tvungen att dyka bakåt i arkivet och kolla när jag slutade sova på mage, och det visade sig att det var i denna vecka som gravidkudden fått åka fram, i nuläget har jag inte minsta behov av den, märker ju knappt av min mage. Och huden har ännu inte tagit stryk av hormonökningen, med Elmer såg jag ut som ett jordgubbsland i ansiktet och jag minns att jag mådde så dåligt över det. Ryggen, som heller aldrig haft några finnar eller utslag, fick också sin beskärda del senast.

Bristningar eller någon linea negra-rand på magen har ännu inte uppstått. Brösten har vuxit massor, men jag har för mig att de var ömmare förra gången. Jag antar att många av de saker man reflekterade och bubblade över under första graviditeten, helt enkelt inte hinns med nu under rond 2.

Tröttheten är väl kanske allra värst just nu… skulle kunna sova dygnet runt känns det som, och det går ju inte riktigt ihop med en morgonpigg ettåring…

Det enda jag funderat en del på är att jag inte känt så mycket aktivitet därinne den senaste veckan.. Började känna små rörelser redan i vecka 16, men nu har det varit riktigt lugnt. Som tur slipper jag till rådgivningen på måndag så får vi lyssna så att allt är okej..

16344227_10154419605448121_1751688079_n
Trött morsa i städmode, tydligen missade jag att putsa den smutsiga spegeln… 😀

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s