Som motvikt till mitt tidigare, inte allt för muntra inlägg kan jag ju fortsätta med att berätta om våra underbart tidigare morgnar och över hur jag ändå är en smula tacksam över att det åtminstone är ljust därute när vi vaknar.

Elmer har en ny rutin, han sover i ett streck mellan 20-04:30, efter det krånglar han och ligger halvvaken och pratar om ”tutten” (nappen), ”dicka” (dricka) eller svamlar om allt mellan himmel och jord tills någon (oftast jag) stigit upp för att ge honom nappen. Blöjan har vi slutat byta nu eftersom vi äntligen fått bort den där flaskan om nätterna, han får några klunkar ur ett vanligt vattenglas på kvällen och sen är han oftast nöjd, men han nämner det fortfarande så vi ska ta oss an slutklämmen; bort med flaskan från dagis, så fort som möjligt så antar jag att vi kommer på rätt köl.

Jag som just nu har en period av krypningar i benen och sådär allmänt försöker komma underfund med något annat sätt att sova på än på rygg, har min allra bästa sömnperiod just mellan halv fem på morgonen, fram till ca 9:30. Men det krockar ju liksom lite med Elmers nya rutiner… Han ska nämligen upp och det med basta klockan 5:45-6 på morgonen. Alltid. Oavsett hur trött han är. Tony är min räddare i nöden eftersom han är den mer morgonpigga av oss, så under hans kvällsveckor stiger han upp med Elmer och låter mig sova vidare till ca 8. Men under morgonveckorna har jag såklart inget annat val än att stiga upp med husets yngsta och morgonpiggaste. Detta känns som tortyr i sig, men att han sen ännu är rejält gnällig fram till tuppluren klockan 11:45 gör ju inte saker och ting mer trevliga precis. Vi är på vippen till att börja flytta över honom till sitt eget rum, men det känns sisådär just nu eftersom han vaknar första gången redan 4:30. Tips?!

Denna morgon började alltså lugnt och stillsamt, först med lite lastbilskörande, sen med pusselläggning på stora mattan i vardagsrummet. Elmer har fått ett nytt träpussel från miljövänliga Melissa&Doug som vi köpte i en fantastisk liten barntillbehörsaffär på köpcentret Avion i Umeå vid namn MiniMi. Blev alldeles kär i den butiken och hade kunnat ta med mig flera kassar hem. Vi fick även med oss några härligheter till lillan i magen som jag kan visa en annan gång. Blev ni nyfikna så hittar ni MiniMi på andra våningen i högra hörnet från huvudingångarna, men ni hittar även butiken enkelt på kartorna som finns utspridda lite här och var i köpcentret.

Pusslet är inte bara vackert att se på, men ger även ifrån sig djurläten när biten sätts på rätt plats. Otroligt motiverande för vårt djurgalne lille yrväder. Pussel är så hälsosamt för honom, då han för det mesta har så mycket spring i benen.

Småbilar och fordon i allmänhet är trots allt det bästa han vet just nu. Och han pratar konstant om ”puppe”=dumpern, ”iine”=grävmaskinen, ”PA-biile”=lastbilen, ”kotte”=helikoptern, ”pii-paan”=flygplan, ”tattåå”=traktorn och massor av andra fordon som sportbilen, blåbilen och ambulansen.

Och när tröttheten gör sig påmind på grund av hans tidiga uppvaknanden, så ”tootar” han på favoritnallen en stund. Nallen som varit med sen födseln och som jag kan drömma mardrömmar om att vi tappar bort. Nallen som tvättats otaliga gånger redan då den doppats i diverse substanser och maträtter och kroppsvätskor, och som håller på att förlora all päls och fyllning i nacken då den ständigt bärs omkring dinglandes från sin uttänjda scarf. Har svårt att tro att Elmer älskar något mer än sin ”Naije”.