Jag sa upp dagisplatsen

På torsdag far Tony tillbaka till jobbet, vardagen börjar åter och självutplånande som jag kan vara ibland tog jag för en månad sedan beslutet om att säga upp Elmers dagisplats, som egentligen hade börjat 1.9. Jag vill pröva vara hemma med båda barnen, för jag vet att jag aldrig kommer ångra det, men samtidigt gnager oron i mig om huruvida jag kommer fixa detta ensam. 

Elmer är just nu i en period då han behöver massor med tid och uppmärksamhet. Han är känslig och kräver mycket och testar en något enormt när han inte känner att man har full fokus på honom. Dessutom har han och M totalt olika rutiner. M vaknar oftast andra gången vid 6, Elmer vaknar 5 (igen) eller 5:30, och går då eventuellt med på att sova lite till. När M vaknar ska hon ammas, eller flaskmatas, och så ska det pumpas. Hon sover till dess att Elmer ska ha lunch, men sen är hon vaken i princip hela dagen så när som på en eller två tupplurer om 10 minuter..

Det gör så ont de gånger Elmer vill vara nära, vill upp i famnen, läsa en bok eller göra något annat som kräver två händer, de gånger jag sitter fast med M. Han förstår inte helt hela konceptet med att M är så liten att hon inte kan göra saker själv, och ofta blir han väldigt ledsen över att jag inte hinner med honom. 
Att hitta balansen med två såhär små är så oerhört svårt, känns det som. Kan tänka mig det är fler blivande tvåbarnsmorsor som funderar på det. Kan inte ni tvåbarnsmammor med barnen tätt berätta hur ni gjort, om ni har tips för att underlätta osv?  Tror vi är fler som skulle tycka det var intressant att läsa. 

Annonser

7 thoughts on “Jag sa upp dagisplatsen

  1. Jag gjorde just som du och hade båda barnen hemma då J var liten (vi har åldersskillnad på 2år och 3mån) bara för att jag ville veta om jag klarar det. Och visst klarar man det!
    Men det ÄR bra med avlastning, och jag var supernöjd med att ha det äldre barnet hos en parktant i 1,5h varje vardag. Då fick han leka av sig ute och jag och lillisen hann gå till butiken eller ens dricka en kopp te i lugn och ro.
    Så min rekommendation är – ha en rutin som är lika alla dagar, det hjälper både dig och det äldre barnet. Ha regelbunden avlastning för korta stunder, det är viktigare än att ha en ledig kväll nu och då.

    Gilla

  2. 1 år o 2 månader mellan Mateo och Amelia, de första 3 månaderna var Mateo hos J:s syster några timmar per dag, sen hemma med mig o lillasyster. Gick bra det första året, sen förvandlades jag till den överperfekta mamman som ställde så sjukt höga krav på mig själv att jag klappade ihop totalt när Amelia var två och jag blev sjukskriven i ett år. Ångrar inte att jag var hemma med barnen men jag borde ha tänkt betydligt mera på mitt eget välmående. Via rådgivningen kan man få gratis avlastning några timmar i veckan, lönar sig att ta kontakt redan i förebyggande syfte före man blir för bra på att hålla in autopilot-knappen.
    Vi var mycket på folkhälsans öppet dagis då M o A var små, superviktigt att komma sig ut och umgås med andra vuxna i samma livssituation o för kidsen att träffa andra barn. Försökte ha som regel att gå ut varje dag, oavsett väder. Ibland blev det bara en promenad med hunden runt kvarteret, ibland lek i parken, men frisk luft är så viktigt när man mest lallar omkring hemma. Hoppas ni hittar en lösning som passar bäst för er. Ta hand om dig Sara, må aldrig perfektionismen äta upp dig! Kram från Pemm!

    Gilla

  3. Jag var första halvåret hemma med bebis + storebror som då var 1,7- 2 år. Sedan när storebror fyllde två fick han vara på gruppfamiljedaghem 20 h/veckan vilket gjorde gott för allihop. Var på öppet dagis och olika aktiviteter samt träffade andra hemmamammor.

    Gilla

  4. Jag har varit hemma i fem år med barnen, det är 1 år 3 mån mellan de två äldre och 1 år 10 mån mellan 2:an å 3:an. Det har gått riktigt bra, även om det har varit galet tungt vissa dagar. När vi fick andra barnet försökte jag alltid ha något åt storebror att göra när jag ammade. Jag ammade på golvet ibland så jag kunde ligga och vara med i leken samtidigt med storebror. Eller så läste jag böcker för honom när jag ammade. Jag ändrade barnens rutiner så att jag fick dem att sova samtidigt på dagen för att få en stund då jag också fick vila. Det funkade bra de flesta dagar och jag behövde verkligen få sova en stund på dagen. Sen med tredje barnet lekte ju de två äldre med varann så man tänker att det var lättare då men det var nog mycket värre eftersom man då fick reda ut gräl hela tiden samtidigt som man skulle amma och natta minstingen. Plus att de två äldre som då var 3 och 1,5 år hittade på en massa hyss när jag nattade minstingen. Men jag är riktigt nöjd över att ha fått vara hemma med barnen i 5 år! 🙂 rutiner är a och o, och att man släpper sånt som man tycker man borde göra som att städa osv, skippa sånt! 🙂

    Gilla

  5. Rutiner! Rutiner. När trean föddes var äldsta 3,5 år och tvåan 1,5 år. Har ej haft möjlighet till avlastning annat än i absoluta måsten. Tufft första år som trebarnsmamma men det gick! Har varit hemma med alla barnen i fem år. Ettan har alltid lekt bra själv, så när tvåan kom var det inte så stort bekymmer att få ettan att samarbeta. När babyn sov hittade jag och ettan på något roligt, om inte matlagning eller dyl. var på schemat. Ibland vilade de samtidigt men sällan hände det.. Man hamnar å ställa om sig lite, låta dagen ha sin gång med ett å annat å första året med en baby är alltid intensivt. Men viktigt med rutiner, så blodsocker å sömn hålls i balans! Då är alla nöjdare. Instämmer med en tidigare kommenterare att det var tyngre sen när trean kom, för då skulle man reda ut en massa syskongräl mellan ettan å tvåan medan man ammade och försökte få trean att sova (någonting 😀 )..

    Gilla

  6. Jag är hemma med en 3 månaders samt en 2-åring. Viktigast för oss är att ha samma rutiner varje dag: frukost, utevistelse i ett par timmar/lek med kompis/öppna dagklubben etc, lunch, sömn, utevistelse igen. Jag försöker hålla mattiderna (viktigt för både mitt eget samt 2-åringens humör) samt alltis ha med snacks i vagnen också ifall orken tryter 😅 har också alltid med mig selen i vagnen ifall lillebror eller storebror tappar humöret och behöver bäras. Bär lillebror mycket både inomhus och utomhus. Angående amningen så läser vi ofta en bok då jag ammar, eller sitter och leker med lego, är vi utomhus och lillebror blir hungrig är lekparken en bra plats att amma då 2-åringen då kan underhålla sig själv i t.ex. sandlådan. Annars försöker jag involvera 2-åringen i babyns skötsel så mycket de bara går 😊 och hittills har vardagen med 2 små faktiskt gått över förväntan!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s