3 månader med Miriam

3 månader har gått sen vi fick ett nytt litet liv att rå om. De första tre månaderna har varit både dalar och toppar, men jag har ändå njutit av dem på ett helt annat sätt än kan gjorde med Elmer.

3 månaders-strecket var alltid en av mina målbilder med Miriam. Dels för att jag upplevt 3 hemska första månader av kolik och sömnlöshet med Elmer, och dels för att jag på någon vänster fått för mig att PSD minskar avsevärt efter 3 månader.

IMG_7854

Miriams tre första månader har inte gått att jämföra med storebrors. Elmer som inte somnade förrän sent, och inte alls sov om nätterna i många, många månader, skrek och var missnöjd så gott som jämt höll på att göra mig lätt smågalen. Nu är jag också lätt smågalen, men på grund av livet, inte på grund av Miriam. 😉
IMG_7852
Miriams första två månader gick förbi rätt obemärkt. Men under den senaste månaden har vi verkligen fått lära känna henne mer.

IMG_7857
Hon vill inte längre ligga som en baby utan ska helst vara upprätt och framåtvänd, så hon får se hela världen och vad den har att erbjuda. Antingen så, eller över axeln. Hon vill inte gärna bli lämnad länge ensam på golvet, och hennes blick är knivskarp när den följer med allt som händer runtom henne. Skulle hon få bestämma hade hon gärna legat och diskuterat med någon hela dagen, och så fort man möter hennes blick spricker den upp i världens leende som gör att hennes hamsterkinder gör ögonen till bågformade springor.

IMG_7868
Redan på tvåmånaderskollen var hon över 500g tyngre än vad Elmer var vid samma ålder, så denna tös brås verkligen på sin Michelingubbe till mamma – jag var väldigt korvig och go’ när jag var liten. Liksom mig föddes hon med nästan svart hår, men jag får med lite sorg i hjärtat (och inte alltför stor förvåning) konstatera att inte heller hon får behålla det, för i rötterna ser man redan ljusare hår växa fram. Är det inte intressant hur det funkar?! Elmer som är en sån lintott just nu blir troligen brunett som sin far när han blir äldre!

IMG_7844
Första skratten började kommer förra veckan, de är ännu inte så regelbundna, och trots att hon skrattat åt en sak en gång behöver det inte vara att hon gör det nästa gång, men väntan på nästa gurglande skratt gör vardagen fylld av små överraskningar.

IMG_7850
Nätterna sover hon bra, vaknar oftast bara en gång om natten. Dagarna var tidigare katastrofer, men under bra dagar kan vi till och med få till en lång dagslur på några timmar. Det krävs en hel del vaggande men när hon väl ger upp brukar det oftast gå vägen.

IMG_7863
Blir kär i henne om och om igen, varje dag. Varje dag jag får lyfta henne ur spjälsängen, lägga henne på sängen och mysa vidare en stund, innan vi stiger upp, eller jag stiger upp med Elmer. Hon är så förtjusande underbar och samtidigt som jag njuter av varje liten stund där hon ännu är såhär liten, så kan jag knappt vänta på att se vad som väntar runt hörnet.

Spännande tider – samarbetstider

Otroligt hur fort dagarna flyger här hos oss. Vi har några riktigt hektiska dagar bakom oss och i måndags var t.ex. alldeles fantastiskt duktiga Sofia här och fotograferade hela familjen, vi fick agera testpiloter för ett nytt fotopaket som hon har på gång, men mer om det i ett senare skede. Vi hade en så rysligt rolig och avslappnad photoshoot att t.o.m. Tony, som först inte alls var så förtjust vid tanken på att fotograferas i flera timmar i streck tyckte det var fullt genomförbart.

Dessutom fotograferade vi nya bilder till bloggen, den header jag har nu står duktiga Cindy bakom, men Elmer är inte ens ett år gammal på bilden och om mindre än två veckor fyller han två, så jag ville uppdatera mig lite. Fy, så ovan jag var att stå framför kameran! Jag är verkligen inte bekväm i mig själv just nu och har gått från linslus till så gott som kameraskygg. Sofia fick dock ut det bästa ur mig, och en sneak-peek på några av bilderna hon tagit gjorde mig alldeles pirrig inför slutresultatet!

Just nu har jag många projekt i rullning, förstår inte hur jag orkar, men det är väl hösten som gör den stora skillnaden än en gång, företagaren i mig får bara en nytändning av alla projekt!
Tre större samarbeten och några mindre är på gång, varav ett av dem gör mig lite nervös, eftersom det innebär en så stor livsstilsförändring – men till det bättre. De andra är bara så roliga! Jag älskar när det klickar mellan mig och mina samarbetspartners, det måste vara äkta om jag ska genomföra ett samarbete, annars är det ingen vits med det alls.

Jobbar just nu på årets julkalender – japp, det blir en i år igen då fjolårets var så populär! Så känner du att du har något spännande att bidra med och vill synas i någon lucka – tveka inte att ta kontakt på sarajohannarasmus@gmail.com, så får vi diskutera vidare!

IMG_7773.jpg
Och så en bild tagen av fina systeryster, på mig och Miriam under hennes dopdag, i övermorgon blir hon 3 månader! 

Ljud i natten

Ja, om det är någon som undrar om jag sover på nätterna så blir det inte mycket av den varan just nu. Det blir inte mycket sovande någon gång, för att vara riktigt ärlig. Här kommer en fin liten lista i punktform över de mest enerverande ljuden under nattens vakna timmar.

– Elmers ihärdiga sugande på nappen som övergår till ett smackade, nästintill kluckande läte. Detta rakt i örat på mig efter att han kommit över i vår säng och tagit upp hela mitt sovutrymme, inklusive min kudde, och lämnat mig med ca 30cm kvar att ligga på.

– Tony som plötsligt börjar snarka högljutt som för att ytterligare förtydliga det faktum att jag är alone in this world om natten, med två vakna barn. Man får nästan sparka honom för att få en reaktion…

-… och när man väl fått den kommer den i form av ett sömngångarmumlande i stil med ”Va e de här för crap…?” Varpå gubben ligger kvar i en konstig position med huvudet en bit ovanför kudden, innan han skrattar till och somnar igen. Kul.

– Babylarmets skrapande ljud när man väl kommit så långt som till toaletten för att pumpa, som bekräftar att den reagerat på Miriams bökande, gnyenden. Plötsligt duger den där andra hälften av flaskan man försökt truga i henne den senaste halvtimmen.

(morgonpigg typ med småbilar i högsta hugg)

– De gnälliga, trötta orden en timme efter att man själv äntligen somnat om ”mamma stiga opp..! Ja vill haa mjölk, vill ha vatten!”, som vittnar om att man knappast får mycket mer sömn denna natt, för trots att ongen är svintrött, klockan är ju för sjutton bara halv 5, eller 5, i sällsynta fall kvart över, så ska han prompt upp och ”leka bilar!”. Och försöker man hålla kvar honom i hopp om att somna om kommer världens illvrål och ännu mer ”mjöööölk, mjöhööölk!! Vill haaaaaa!! Stiga oooooopp!!!

Nu vill jag gärna höra om era nätter. Jag behöver veta att jag inte är ensam med småbebisar, lättväckta tvååringar och djupsovande män! Håller på att bli galen!