Update

Nepp, inget plopp här ännu. Sista dagen på vecka 39 går mot sitt slut (38+6), i morgon har vi fulla 39 veckor och går alltså in i vecka 40.

Hur många gånger redan har jag inte sagt åt Tony att ”nu händer det, nu är det på g”! Jag letar tecken som som en mästerdetektiv och det tog några dagar innan jag insåg att jag måste sluta för att inte bli helt knäpp. Det där datumet som dom sätter, det är ju bara en indikation, en riktlinje, nånting att gå efter. Jag om någon borde fatta att inte följa det datumet, så oregelbunden som jag var innan vi plussade!

Men jag antar att längtan efter att få se vem som gömt sig därinne, blandat med hur otroligt färdig man är med alla sina krämpor, sömnbristen osv. gör att man blir lite hysterisk. Den sista månaden är den längsta, jag förstår det, helt naturligt egentligen. Man blir plötslig officiellt mammaledig, utan bil sitter man dessutom hemma om dagarna, vilket inte stör så hemskt mycket eftersom man ändå inte riktigt orkar träffa någon och vara social. Jag har i princip varit hemma sen början av augusti. Det är klart man klättrar på väggarna!

Oj, vad jag kommer njuta av den där första promenaden med Rosa i
”normalt” tempo, det där första glädjeskuttet, vet inte när mina fötter senast skulle lämnat markytan samtidigt, de lekfulla brottningsmatcherna med Tony, och att få bära omkring på en liten en, utan en stor mage som är i vägen. Det är så nära nu. Antingen En dag-nära, eller Tre veckor-nära. Men nära är det oberoende. Det har aldrig varit så nära förrut som det är idag!

image

DIY ”Dooky”

Wow! Vilket blåsväder vi har här i Karleby idag. Har ni det lika blåsigt? Och ikväll har dom lovat riktigt stormigt… Mysigt förstås att sitta inne och bara sy och dricka te, men inte så skoj för T som är på nattskift.

Berättade ju häromdagen att jag sydde min egen version av vagnskyddet Dooky, så jag tänkte att jag kunde visa upp den här också. Perfekt som insynsskydd och solskydd, skyddar från duggregn och går lätt att vika upp ifall bebis vill kika ut. 🙂
Är jättenöjd över det då jag nyss börjat utforska symaskinen igen och för en månad sen hade jag nog inte trott att jag skulle kunna sy ett sånt här själv. 🙂

12092336_10153247687683121_881500716_n

Peacock Blue

Idag hälsade jag min rådgivningstant (hon är ingen tant, men man säger ju så) att vi inte ses på nästa veckas kontroll, utan först på hembesöket. Han är ute innan nästa vecka har jag bestämt. Idag gick jag en räd här hemma, drog loss alla kuddfodral, tog ut alla mattor, filtar och fårskinn, dammade och tvättade. Den sista av alla tvättar lyckades jag såklart färga ljust babygul.. Suck. Alltid lyckas man.

Nu har jag packat mina sista leveranser och ikväll har jag tänkt baka äppelkaka och frysa ner. Fick hem en ny ögonskugga och en eyeliner idag som jag inte kunde låta bli att testa. Här nedan ser ni resultatet. Färgerna jag använt är Mary Kays Mineral Eye Shadow i Peacock Blue och den ljusa i ögonvrån heter Crystalline, sen har jag toppat med Mary Kay Eyeliner i Dark Denim och volymgivande Ultimate Mascara. Det blev ett snabbt arbete då jag mest var sugen på att testa, och jag använde inte ens primer under, men ni ser ju hur bra pigmentet är ändå. 🙂

image

image

image

image

1a oktober och vecka 39.

Första oktober och vecka 39 har officiellt börjat. Vi säger såklart samma sak som tidigare veckor – han skulle nog få börja komma ut nu. Några stora förändringar har väl inte riktigt skett heller, enligt andra tycks magen ha sjunkit, jag vet inte vad jag ska tro. I övrigt har jag såklart känt mig extra tung och klumpig, stiger inte upp lika många gånger om nätterna, konstigt nog, utan sover faktiskt riktigt bra. Myrkrypningarna har försvunnit och svullnaderna har till och med avtagit lite, förutom om man stått mycket. Huden går bananas igen på grund av alla hormoner, tur då man har bra produkter iallafall, och håret blir väldigt snabbt fett. 12071300_10153245699028121_1820614430_n Här är en bild på mig från i förrgår, dagen före vecka 39, så den får duga. Vad tycker ni? Har den sjunkit?

12064473_10153245699078121_866509209_n
Har en mamma låda proppfull med kläder som jag köpt på loppis, jag började så tidigt med att köpa barnkläder att jag nu insett att jag kanske gått lite överstyr. Därför spenderades gårdagen i soffan med att rensa bort över en 1/3 av allt jag har, för att sedan ordnas i storleksordning och eventuellt gallra bort lite mer. Mamma var här i måndags och när hon såg byrån med babykläder utbrast hon att hon nog aldrig vetat en bebis som haft så många kläder innan han ens är född. ”Men det är ju sån du är, du går all-in.” Tror nog inte det beror på det denna gång utan jag gissar att det är fler som känner igen sig därute. Man blir lite crazy med första barnet…

12087538_10153245699063121_1886003580_n
Sen har jag sytt en del också, sydde en egen dooky till vagnen häromdagen, kan visa i ett annat inlägg, nu är jag inne på en babyfilt, lite fler dregglisar, en mössa till BB och så syr jag kanter på tvättlappar och spytrasor. Rosa är med överallt numera, går mig hack i häl, vilket inte är likt henne på något sätt.

12047278_10153245699053121_694482773_nHon har gått från självständig till famnhund på bara några dagar. Nära magen ska hon vara, i soffan och i sängen, och har hon inte möjlighet till det så håller hon sig nära på annat sätt.

Det är så häftigt att vi är inne i oktober. Oktober känns så symboliskt, minns hur jag tänkte när vi ännu bodde hos svärföräldrarna under husrenoveringen, att oktober var sååå långt borta. Och visst känns februari långt borta nu när man tänker tillbaka, vi har renoverat, flyttat, jobbat, firat diverse bröllop och högtider och haft en usel sommar emellan, och nu är det oktober. Eftersom vi har beräknad födelse 14.10 är det näst intill osannolikt att han kommer ut i november, vilket känns skönt att förlita sig på, men visst, nog kan det kännas länge och tungt för det. Vi håller tummarna att han brås på mig och mina syskon, som alla kom ut några dagar för tidigt.