Det var ju alldeles magiskt vackert därute idag! Himlen var klarblå, solen sken varmt och från träden dalade stora flingor långsamt ner så det kändes som om man gick runt i ett regn av glitter. Telefonens termometer visade på -9, men det var vindstilla och solen brände nästan en i ryggen, så jag vill nog inte påstå att det var så kallt!

Elmer sov kvar i vagnen en stund efter att vi kommit hem igen. Jag satt mig ner vid mitt efterlängtade piano och sjöng en stund, och fick även för mig att sjunga in klippet i föregående inlägg. Sen skulle Elmer in och äta, och efter det bestämde han sig för att somna här i soffan. Så jag skalade av honom hans overall, och så fick han ligga här under återstoden av tuppluren… Hans feber tycks ha gått ner en aning, vilket är hemskt skönt.

Nu har han vaknar och ligger och studerar Rosas vaggande svanstipp.
Men såhär såg det ut för en stund sedan…