A new level of crazy

Det råder kaos om nätterna hos oss just nu. Så till den grad att jag tror jag håller på att bli galen, så till den grad att jag knappt vågar sova längre för att jag vet att det handlar om minuter tills jag blir tvungen att ryckas ur sömnen igen. Det känns som om det aldrig tar slut, han somnar inte om han inte får mat, nappen är värdelös, och han har börjat vakna oftare och med sitt numera sedvanliga gallskrik och konstant upprepande ”ma-ma-ma-ma-maa”!

Det går inte längre.

Det är dags för sömnskola.

wp-1463597936177.jpg

Så berätta för mig nu, vad är era bästa sömnskolningstips!

 

Annonser

6 thoughts on “A new level of crazy

  1. Somna utan gråt boken är en guldgruva vid sömnproblem! Den handlar inte bara om att somna utan utan överlag om sömnproblem och hur man kan lösa det i olika åldrar. Utan någon gråt metod.

    Nu har mina barn – hittills- sovit helt ok då de väl somnat. Så jag har aldrig varit desperat. Då kan jag tänka mig att man gör vad som helst för att få bättre nätter. Men om ni bara orkar så rekommenderar jag att ni inte tar till någon gråt metod utan försöker på nåt annat sätt. Jag har läst så mycket om hur övergivna barnen känner sig då de lämnas att gråta i sängen.

    Men som sagt har jag själv inte varit i den situationen och utan sömn orkar man ju inte med något. Hoppas att ni snart får sova gott!

    Gilla

  2. Hur är det nu, har han lärt sig krypa? Eller håller han på att lära dig? Inte för att det är någon tröst men om det är så att han håller på att lära sig krypa så kan ju sömnen vara helt värdelös (samma när dom ska lära sig gå osv osv). Jag har inget bra tips egentligen, för vi har haft det rätt så bra med sömnen för det mesta. Men alltid då det varit någon utvecklingsfas på gång så har sömnen blivit störd. Så som sagt, inga konkreta tips, men det kommer att bli bättre, det vågar jag lova! 😊

    Gilla

  3. Vill bara säga att du/ni inte är ensamma fastän det känns så. Skulle inte din blogg finnas så skulle jag tro att våra underbara flicka skulle ha något allvarligt fel, för INGEN i vår omgivning har lika stora sömnproblem/nattningsproblem som oss… Förutom ni då och jag önskar så att både Elmer och vårt barn ska hitta sömnen.
    Det enda som fungerar för oss är bärsele, men i takt med att barnet växer så blir det snart en ohållbar nattningsrutin. Vissa säger att hon är bortskämd med bröstet och närhet, men det är nog människor som inte har hört hennes gråt på natten, de skulle nog ta upp henne ganska snabbt. Om inte av empati så av den enkla anledningen att man inte orkar höra eller vara superdisciplinerad.
    Vi har redan blivit erbjudna sömnskolan på Malmskad barnavdelning, kanske det vore nåt? Kommer själv inte använda oss av den, men den finns ju av en orsak. Tassmetoden? Turas om med nära och kära? Samsovning?
    Inget fungerar för oss, vi står ut och tar emot så mycket hjälp vi kan få av nära och kära och förväntar oss inte längre några mirakel…
    Kram till dej ❤

    Gilla

  4. Känner igen mig mycket väl i din situation just nu. Vi har fått ha ”sömnskola” i etapper nu och då när de varit helt sjukt och man inte hann somna om innan han vaknade igen. Första gången gjorde mannen jobbet och jag sov på nedre våningen eftersom jag bara skulle ha lipat och gett upp. Vi använde oss av tassmetoden (det kan man googla) och att man första natten väntar en minut innan man går och lugnar barnet, andra natten två minuter o.s.v. Vi använde oss också av de flesta andra knep i boken Att somna utan gråt. Jag skulle aldrig lämna mitt barn ensam att gråta hysteriskt tills det somnar av utmattning. Vi tackade också nej till sjukhusets sömnskola som rekommenderades. Båda metoderna kände vi att inte är rätt för oss och jag tror man måste lita på sin magkänsla. Visst blev situationen lite bättre, i alla fall en tid men sist och slutligen var det sonen själv som beslöt sig att plötsligt börja sova nästan hela nätter när han var 1 år och två månader. Det gick över en natt utan att vi ändrat på några rutiner. Man måste minnas att det inte behöver vara något man gör rätt eller fel, barn är så olika. En del sover från första stund, andra sover ytligare.

    Gilla

  5. Provat sjal och sedan samsovning på natten? Första halvåret med vår kille var jag fast besluten att han skulle sova i egen säng, och då såg nätterna ut ungefär som du beskriver dem.. jag var verkligen en zombie på dagen. Sen när jag började lyssna mer till honom och insåg att nätterna var dåliga p.g.a. att han kände sig otrygg så ändrade allt! Det hör ju egentligen till vår natur att vara nära och tillsammans 🙂 när vi väl sovit tillsammans en tid och pojken växt till sig och blivit trygg med fenomenet natt så gick det sedan ganska smärtfritt att flytta honom till egen säng och uppvaknandena minskade från 6-7 till 1. Ge det en vecka och se hur det känns, det kan även ta en tid för föräldrarna att ”lära sig sova” med en bebis i sängen. Lycka till vad ni än tar er ann!

    Gilla

  6. Hej! Vi hade också jättekämpigt med sovandet mellan fyra och tio månader. Vår son kunde vakna 4-6 gånger per natt och då fick man sitta där och trösta tills han till sist somnade om. Så jag lider verkligen med er för jag vet hur otroligt tungt det är när man inte får sova. Vid rådgivningen rekommenderade de till sist sömnskola vid Malmska och vi beslöt oss för att pröva på. Barnet får ett eget rum och man ska själv vara där tills de somnar. Sen har de ett gråtlarm i rummet och samma person går in dit varje gång barnet gråter. De tar inte upp barnet men sitter där tills barnet somnat om. Så egentligen gjorde de samma sak som vi gjort hemma. Det som ändå brukar hjälpa är att det är en ny miljö och någon annan än mamma och pappa som kommer in. Sen hämtar man barnet på morgonen en 8-tiden. Man brukar hålla på 7 dygn eller tills barnet sover hela natten. För oss blev det aldrig hela nätter men nog lite mindre uppvaknande. Jag kan alltså varmt rekommendera sömnskolan vid sjukhuset, om inte för annat så för att få sova några hela nätter och samla nya krafter. Personalen var underbar och det kändes alltid tryggt och bra att lämna honom där. Nu är Noah 13 månader och somnar i egen säng men kommer i vår säng när han vaknar på natten. Sen sover han till morgonen. Så samsovning var nog det som till slut fungerade.
    Hoppas ni får bättre nätter snart!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s