Månad: mars 2016

Nu kära mammor (och senare även bloggare) har jag goda nyheter på gång… kan dock inte avslöja mer än så ännu men kan säga att de som tidigare lagt till sig på mejllistan nu fått ett litet mejl med en hint om vad komma skall. Ni som inte fått något mejl! Sätt er mejl här i kommentarsfältet eller skicka till sarajohannarasmus@gmail.com, så är ni först på listan att veta mer när den dagen väl kommer..

Och ni fellow bloggers lämnar inte tomhänta heller… inom en snar framtid kommer det något för er också. Så stay tuned! Själv håller jag på att spricka av förväntan! 🙂

Elmer somnade lite tidigare än vanligt ikväll. Tony åkte iväg på träningar ungefär samtidigt som Elmer slöt sina små blå. Så jag blev plötsligt helt ensam med målarpenseln.
Penseln fick sällskap av 4 färgburkar och fyra träbrickor… Visar resultatet i morgon!
I’m on fire!

Igår var vi på Påskpysselkväll vid Elsa Möbel. Ännu en gång hade de verkligen lyckats med konceptet! Pysselkvällen var mellan klockan 18-20 och på plats var också pysselgurun Lina med sina fina tips och hela lokalen var uppdukad med en massa spännande pysselmaterial, det mesta var helt gratis och fritt för oss att använda efter att kursavgiften på 10€ var betald. Och så fanns det några saker som kostade allt mellan några cent till någon euro. Allt material jag använde var dock helt gratis, och det kom man verkligen en lååång väg på!

Ville man så hade de ett rum fullt med en massa Vintage Paint uppdukat! Så roligt att testa på flera färger och än en gång få konstatera vilken härlig färg det är att jobba med!

Den vita krukan var zinkfärgad först, men den fick bli ett vitt fågelbo istället. Glömde mina två andra zinkkrukor där, men det ger mig en bra anledning till att gå dit och hälsa på igen.

Äggen som vi använde oss kom från Evalis egen lilla hönsgård. Passade på att köpa med mig 15 ägg hem också. LYX! 

Glasflaskorna fanns på plats och fritt fram för oss att använda. Krukan och en Pilttiburk är målad med färgen Soft Cream, en färg som även fick följa med mig hem att blanda ut de andra färgerna jag har med ifall jag vill ha ljusare nyanser. Den mindre flaskan är målad med Fader Lavendel och den stora med Old Turqoise (älskar den färgen!!)
Sen fick vi även en liten goodiebox fylld med några mindre glasflaskor, några plåtburkar, ett fågelbo, ett ägg i trä m.m..

Vill måla allting här hemma nu känns det som! Nästa projekt får bli dessa två plåtburkar har jag tänkt! 🙂

”Vad som än händer så klarar vi det här, det kommer vara tungt och svårt. Men jag ska göra allt jag kan för att vi ska fixa det här. Och vi kommer klara det.”  – Tony, någon dag efter att vi kommit hem från BB. 

Något jag tror många nykläckta (och förhoppningsvis lite mer erfarna) föräldrar kämpar med är relationen till varandra. När Elmer kom med buller och bång och kolik trodde vi nog båda några gånger att detta är slutet på allt som heter kärlek och ömhet. Faktum är det, att vi nog inte kunnat ha mer fel. I början var det en pärs! Elmer skrek och krävde MASSOR, och det kändes som om vi båda simmade i ett stort hav utan land i sikte och hela tiden kämpade för att hålla huvudet ovanför ytan. Sömnbristen och irritationen tog vi ut på varandra, och vi stötte i varandras hörn och kanter mer än vi någonsin gjort tidigare. Stundvis kunde jag gråta mig till sömns, inte för att Elmer hade varit mer jobbig, utan för att jag upplevde att förändringen i våra liv var så övermäktigt stor. Men jag hade Tonys ord i öronen och för varje månad var det som om det blev lättare och lättare. Idag är vi ett team, och starkare kommer vi bli. Men jag bestämde mig för att göra en lista på de saker som åtminstone hjälpt oss att hålla vårt förhållande vid liv, och det som hjälpt oss orka genom de svåraste dagarna.

1. Det allra viktigaste. Kramas. Kroppskontakt gör under för en trött kropp, och släpper loss en massa lyckohormoner. Det behöver inte vara mycket. En hand på axeln eller ryggen kommer man så långt med. Rör vid varandra med tröstande, mjuka rörelser, så ofta ni bara kan.
2. Lyssna på varandra. Det jag märkte att vi gjorde mycket i början var att vi stressade upp oss på varandra då man alltid tyckte att det enda som kom ur munnen på den andra var klagomål, och allt för ofta högg man tillbaka med att meddela att man faktiskt själv var lika trött. Det handlar ju dock inte om vem som är tröttast, utan om att inse att man är i samma båt, och man måste helt enkelt ro ut stormen tillsammans, däremellan också lyssna på den andra som förmodligen bara vill prata av sig. Oftast känns det redan mycket bättre när man fått lägga över sin börda på någon en stund.
3. Fråga och var lyhörd för den andras idéer. Jag är själv en obotlig tipsare och rådgivare. Något min man helt säkert retar sig blind på åtminstone några gånger i veckan, och säkert många andra i min närhet också (som lider i tystnad). Jag kan helt enkelt inte låta bli att berätta om hur jag gått till väga för att lösa ett dilemma med Elmer, eller tipsa om saker jag märkt att underlättar min vardag. Allt jag gör och säger menar jag såklart i allra största välvilja, men det kan bli lite intensivt ibland. Så är du som jag, fråga i stället folk och särskilt den du bor med om hans tillvägagångssätt för en gångs skull. Kanske kommer ni på något revolutionerande tillsammans? Dessutom stärker du den andre partens självförtroende med hästlängder.
4. Avlasta varandra. Du kommer hem från jobbet och du är dödstrött. Sannolikheten för att partnern som varit hemma hela dagen med babyn också är dödstrött är ganska stor. Vem ska då ta babyn? Svaret är vem som helst. Känner du att du har en gnutta energi över, ta babyn ur famnen på din partner, du får igen det tusenfalt, jag lovar. Det finns ingen skönare känsla än då någon kommer och tar babyn ur famnen på dig och säger att du ska sätta dig ner och göra vad du vill en stund. Samma sak andra vägen, känner du som varit hemma med babyn att du har lite energi över, be din partner landa en halvtimme innan han behöver göra något med babyn.
5. Hitta på saker tillsammans. Har ni mor- eller farföräldrarna nära, eller någon annan ni litar på och som inte skulle tacka nej till lite babytid? Guld isåfall! Planera in en dejt MINST en gång i månaden bara för er två, en månad har 244 timmar. 2 av dessa måste man ju åtminstone kunna avsätta för varandra, eller hur? Det behöver inte vara något komplicerat, om inte annat kan ni åka hem och ta en mysig tupplur tillsammans efter att ni skjutsat babyn till sin skötare.
6. Visa uppskattning, klanka inte ner på det som blivit ogjort i hemmet, utan tacka för minsta lilla sak i stället. Det kan vara så enkelt som att din partner ordnat bland jackorna, tömt diskmaskinen, tvättat nappflaskorna, gått ut med hunden, gjort mat, tagit hand om ert barn. Beröm varandra, berätta för varandra hur mycket ni uppskattar den andra, och varför.
7. Skratta. Skratta med varandra. Åt varandra, så länge det är okej. Våra lyckomoment under de jobbigaste dagarna var något så otippat som blöjstunderna, när Elmer gjort nummer 2. Oftast kunde nr. 2 komma lite överallt, även efter att man tagit bort blöjan i tron om att lilla E var klart. Och oj så vi har skrattat.
8. ”Vet du hur mycket jag älskar dig?”.  Orden i mitt sömndruckna öra så gott som varje morgon, innan min kind blir sönderpussad av strävt skägg. Underskatta aldrig dom orden.

 

 

Häromdagen fyndade jag en sparsamt använd hoppgunga på Facebook, fick den till och med hemlevererat. Under de här klängigaste dagarna hann vi fundera på de flesta lösningar, och eftersom Elmer älskar att vara med och kolla läget så tänkte vi att en hoppgunga kunde vara the way to go… Är han inget hoppgungebarn är det ju ingen stor förlust heller, och säkert finns det andra som behöver en.

Sagt och gjort, vi testade! Tyvärr är Elmer lite för kort ännu så han kan inte sticka ärmarna genom håller utan att få blåa händer, så vi har dem så här som bilden nedan i stället, funkar helt okej det med.

Elmer tycks gilla den, men det är svårt att säga… Någon längre stund är han ju inte där.

Vad har ni själv för erfarenheter om dessa hoppgungor? Har de varit till nytta? Vid vilken ålder började era barn med hoppgunga? Och har ni märkt någon skillnad?

Vi har varit väldigt dåliga på det här med bad hemma hos oss. Visst sker det åtminstone en gång i veckan men jag lyfter verkligen hatten av för de som gör det varje kväll, som rutin alltså! Jag har verkligen försökt få in det i vårt vardagliga schema, men har inte riktigt lyckats. Något vi däremot lyckas fint med är att bada i tvättfatet i badrummet. Kranen där är automatiserad och Elmer älskar att sitta där, efter att vi tvättat bort bajset, och låta vattnet skölja över bröstet på honom medan han klämmer åt kranen och studerar den noggrant. Där och då passar jag även på att tvätta alla veck och även någon gång i veckan sköljer jag honom över hår och hjässa. Han älskar det!

Förstås kommer detta inte gå i all evighet, han växer ju, men kanske bad blir lättare (och roligare) sen då han börjar sitta helt själv…

Nakupelleville….

Njutning på hög nivå!

Det har varit en tung natt för oss inatt. Elmer fick ordentlig feber och hade märkbart ont efter gårdagens vaccinationer. Älskade lilla

Det gör så ont i mig när han har ont. Nu ligger vi och försöker somna till Tranquil Turtle som lyser upp taket med sitt lugnande sken…

Elmer får oftast hemmagjort mat, helt enkelt för att den är godast. Bär- och fruktpuréerna har vi dock ibland köpt från butiken eftersom det är enklast att ge smakportioner av dem då det finns så många spännande smaker att testa på. Jag har alltid studerat barnmatburkarnas innehåll och så småningom blivit trygg med dom och insett att de bara innehåller det nödvändiga, och inget salt eller socker. Häromdagen kom Tony hem med Pilttiburken Punaposki. Den blev snabbt en storfavorit här hemma, Elmer verkligen älskar den smaken. Men tror ni inte att jag höll på att sätta smörgåsen i halsen då jag efter att vi konsumerat ca 3 burkar läste att den innehåller SOCKER! Över 9 gram per 100 gram dessutom, vilket är rekommendationerna för VUXNA människor! Blev alldeles paff! Känner mig lurad, fast det ju förstås är jag som borde kolla upp innehållet, men jag hade på någon vänster bara börjat lita på att dessa barnmatsburkar nog är helt bra..

Usch vad jag är besviken på Piltti nu… 😦 Kommer nog vara ordentligt kritisk i framtiden när jag väljer mina burkar.