Månad: maj 2015

Det är verkligen livat därinne, numera nästan hela tiden, även inför läggdags. Nu är ju sparkarna ännu så små att jag kan somna utan problem, men fortsätter aktiviteten i samma takt allteftersom babyn växer (och sparkarna blir hårdare) så har vi problem!

Dessutom är det nästan alltid långt nere i magen som rörelserna känns, typ i samma höjd som höftbenen. Väldigt sällan ovanför, men idag när jag och T tog en liten tupplur så fick jag väcka Tony med att visa hur magen bokstavligen rörde sig flera gånger av sparkarna, då lite högre upp – så häftigt!

När kom sparkarna för er? Och var nånstans på magen kom dom?
Är det normalt att babyn ligger så lågt? 

Just nu märker jag att sparkarna kommer ännu oftare när jag:
– druckit ett glas med iskallt vatten eller äter isglass
– ätit något sött
– ligger på rygg
– sitter lite framåtlutad
– knappar på datorn
– kör bil

Idag kickar vi av vecka 20, och i morgon är det bara en vecka kvar till nästa ultra där vi får veta om allt är bra med vår lilla vän, och såvida vi inte har en blyg krabat därinne så får vi också veta om det är en liten han eller hon! Så himla spännande så jag nästan spricker!

De senaste dagarna har naveln blivit allt grundare, och jag tycker det är så roligt att spekulera i om den kommer poppa ut eller om det ändå förblir ett litet hål där. Onödig fundering kan man ju tycka, men har alltid varit så fascinerad av naveln! För er som naveln vände sig på, när skedde detta, och kom det som en otippad överraskning?

Bilden nedan är tagen för en vecka sedan, när vi precis flyttat in. Vad har ni för gissningar? Är det en tjej eller en kille som gömmer sig därinne? 

Vet inte vad det är med isbitar men som gravid har jag utvecklat ett stort ha-begär för just allt som har is i sig. Jag fryser gärna ner Novelleflaskor så de får en såndär härlig frostig, men ändå flytande konsistens och de gånger jag är på Blossom kan jag inte låta bli att köpa en Italian Soda på Spice Ice. En Italian soda är egentligen bara sodavatten, isbitar och lite smaksirap, och jag brukar variera mig mellan hallon, persika, apelsin och jordgubb – så läskande! 

Idag är en dag jag verkligen väntat på! Ikväll kommer nämligen ena semifinalen av Eurovision Song Contest! Det är lustigt med det evenemanget, antingen älskar man det eller så hatar man det, det finns inget mittemellan. Själv hör det till en av min familjs många traditioner, att följa med ESC, på senast har det mest blivit att vi ser finalen tillsammans, det blir så mycket annars, i år är inget undantag heller. I helg får vi besök av mor, far, lillasyster och hennes pojkvän, ska bli så roligt att ställa till med lördagsmys i vår halvfärdiga, nya lya. Hur brukar ni ”fira” ESC-dagen?

Denna vecka är det fullt program fram till söndag. Igår, idag, onsdag, fredag och lördag hjälper jag till på Blossom här i Kokkola. På torsdag ska jag till Jakobstad för några sminkningar, lunch med min fina storasyster (moster) och till min bokförare. Gillar att ha en full kalender, det gör mig lugn.

Dagens mörka outfit – njuter av att dress the bump, så att säga. Fyndade en svart klänning från inWear på loppis för några dagar sedan och knöt sedan bara upp arbetsskjortan från Rabens Saloner under bysten för att markera bulan ytterligare. 🙂

I morgon går jag in i vecka 20, ännu ett viktigt målstreck börjar komma inom synhåll – snart är vi halvvägs! De senaste veckorna har jag mått som bäst hittills under graviditeten, illamåendet är i princip helt borta, likaså tröttheten, förutom när jag gör större kraftansträngningar eller är ute och går ”för länge och för långt” med Rosa. Det märks rätt snabbt om kroppen inte riktigt tyckte om sträckan, jag får hjärtklappningar, mår illa och hela världen snurrar och det går inte om förrän jag lagt mig ner i en timme eller så. Obehagligt och onödigt. Jag har så svårt att acceptera det faktum att en promenad ska vara så utmattande. Vill inte skada kroppen eller på något sätt utsätta babyn för några risker, men på något sätt vill jag pusha mig själv liiite, lite mer bara för att kunna ge tröttheten en rak höger, oftast vinner ju tröttheten ändå.

Några äkta cravings har jag inte riktigt heller, inte ens salmiak, är inne i en period med lite sämre aptit, antar att det är något som går i vågor.

I övrigt älskar jag att vara gravid, känner mig kvinnligare än någonsin och är så förundrar över allt som sker med och i kroppen. Fascineras över naveln som jag för första gången någonsin kan se botten på utan att gräva i den, över sparkarna som blir allt tydligare, och över mönstret man märker att den lilla börjat utveckla vad beträffar aktivitet och vakenhet. Njuter av magens spända, runda form och känner lättnaden då jag än en gång konstaterar att jag inte behöver skänka en tanke på att dra in magen när jag går i tighta kläder. Älskar blicken T får ibland när han ser mig, som att han påminns efter att för stunden glömt att det är något som växer i mig, och sen bara vill pussa och känna och busprata med bulan en stund. Guld.

Sökte efter sidor som sålde mamma-bikinis igår och hamnade i stället in på detta forum av en slump och kunde inte låta bli att reagera. En kvinna hade varit med sin man på simhallen och sett en gravid kvinna i något som hon beskrev som en minimal bikini. Enligt henne var det en liten kvinna med stor mage och att människor, inklusive henne och hennes man inte kunde låta bli att stirra och att det enligt hennes man såg rentav hemskt ut. (Vidare i forumet läste jag att mannen hade en annan kultur där det var förbjudet för gravida att visa sig bland folk.) Hon avslutar med att hon inte visste hur den väntande mamman i fråga inte förstod var gränsen gick, och att hon inte visste att det var tillåtet att som gravid gå på allmänna platser och visa magen på det sättet, att det såg riktigt snuskigt ut.(!!!!)

Jag är totalförbryllad över detta inlägg. Graviditet är ju något av det normalaste som finns och jag förstår inte hur en gravidmage kan anses vara snuskig?!
Vad anser ni själva, gravida som icke-gravida? Själv har jag tänkt börja simma och haft sån ångest över vad man riktigt ska ha på sig, det är så svårt att hitta simdräkter som passar bra, och har så tänkt att bikini får duga.

Tycker själv att det här inlägget saknar all logik och undrade först om det var ett skämt men när jag läste vidare i forumet så var det tydligen på fullaste allvar.. Klickar ni på bilden kommer ni till tråden.

Igår damp vår  månatliga tidning Applause ner i postlådan. Perfekt att få läsa det senaste med morgontéet. Vet inte hur det är på ert jobb, men det fantastiska jag fått erfara med mitt underbara jobb är att vi hejar på och stöttar varandra hela vägen. Trots att vi jobbar fristående är vi som ett enda stort team. Det lustiga är att företaget har allt som skulle kunna leda till hård konkurrens konsulter emellan, ändå har jag under min tid som konsult aldrig upplevt vare sig svartsjuka eller backstabbing. Det finns helt enkelt inte. Tycker det är helt fantastiskt och allt beror på de starka värderingsgrunder som satts ut från allra första början. Att få ha ett företag med något så starkt som Den Gyllene Regeln i ryggen hjälper inte bara en att bemöta andra människor fördomsfritt med ett leende och välvilja, utan också att utvecklas som person. Sen jag satte foten in i den här underbara världen har jag uppmuntrats att aldrig vara någon annan än mitt alldeles egna, unika jag. Jag är stolt över den jag kommit att bli det senaste året, the best version of me.

Att sen se detta bland resultaten på näst sista sidan kunde inte ha varit en bättre start på veckan. Jag är så, så stolt över mig själv. Och så otroligt tacksam för allt förtroende jag fått av alla fina kvinnor jag träffat.
Det här är mitt jobb, och jag älskar det!

Något av det första jag började fundera på allvar kring när vi fick veta att vi väntade var valet av barnvagn. Långt innan det plusset på stickan googlade hade jag redan googlat runt på diverse olika och dessutom börjat göra mig bekant på utbudet bland alla loppissidor på internet. Klart från början var nämligen det att till oss, hit kommer ingen fullprisvagn. Hade nämligen nämnt åt min käre man hur mycket en sådan kunde kosta och han hade frustat och skrattat och sedan sagt att det inte finns en chans i världen att man sätter samma summa pengar på en barnvagn som det man kan få en billig bil för. Så jag fick en summa att jobba utifrån och sagt och gjort, jag älskar ju utmaningar så jag började leta. Vagnar fanns det ju massor av, och jag tror att jag vid ett skede hade kontakt med säkert närmare 15 barnvagnsägare som ville sälja mig sin vagn, mina kriterier var följande:

• Trygg för barnet, såklart
• Smidig att ta sig runt med i såväl stadsmiljö som på trottoaren
• Plats för barnet att växa
• Sittdel med tre lägen, och fullt liggläge så att man kunde sätta dit en lift av något slag för de första månaderna då babyn inte sitter upp. Här var alltså den så kallade ”koppan” på finska inget måste, även om det förstås ger lite mer ”mysig barnvagnskänsla”.
• Enkel att fälla ihop och relativt lätt att lyfta
• Ställbara handtag
• Gärna ett chassi med metallkorg
• Små extradetaljer som inbyggt myggnät och annat skoj slår aldrig fel

Listan kunde såklart göras längre, men dessa var mina viktigaste punkter. Sen var det ju såklart ett plus om den begagnade vagnen vi skulle köpa ändå var så ny som möjligt. Emmaljungavagnarna hade jag spanat mig in på, så jag hittade en drös olika grupper på Facebook, samt massor av vagnar på t.ex. huuto.net, fastnade sen mitt i barnvagnsrumban för en Emmaljunga Nitro City, med svängbara framhjul och i övrigt i princip allt jag önskat i en barnvagn förutom att denna då hade tygkorg under sig i stället. Hade även önskat att framhjulen varit utbytbara mot stora, fasta hjul för lite guppigare vägar, men let’s face it – hur ofta går man omkring på så guppiga vägar egentligen? Denna lär ändå vara bra i just lite mer terräng och av recensioner att döma var det ett riktigt bra köp!
Så vagnen jag till slut klickade hem ser ut som på bilden nedan, hade fotat min egen vagn men den är instuvad i garaget bland allt annat vi äger så jag orkade helt enkelt inte. Köpte den från en familj i Helsingfors och fick hjälp med leveransen upp hit av min fina kusin och hennes man. Vagnen hade varit i användning under ett års tid och använd av ett barn. Försäljaren behövde bli av med den då de behövde en syskonvagn i stället. Det vi fick med skulle enligt hemsidan kostat oss närmare 1400€, och det vi fick var sittdel, en City Carrycot (så det blev en såndär mysig barnvagnskänsla ändå), en quadrolift, samt babyskydd och tillhörande adapter.  Vi fick allt till ett betydligt mindre pris, inget fel med att fynda, slutet gott, alla nöjda, även mannen.

Anledningen till att jag köpte vagn så tidigt var nog kanske främst det att jag ville sätta igång och vänja Rosa med vagnen rätt fort. Då blir det ju automatiskt en sak mindre att bekymra sig över sen när man beger sig ut på promenader, inget kul med en hund som desperat försöker dra sig undan det stora, rullande objekt som plötsligt gör en sällskap under promenaderna.

• 

Hej på er! Ursäkta några dagars frånvaro, men vi har flyttat – numera bor vi i vårt alldeles egna hus! Visst, det finns lite saker som ännu inte är riktigt helt klara, köksvattnet kopplas t.ex. under kommande vecka och vi lever i princip ur flyttlådor ännu så länge man i lagom långsam takt börjat packa upp dom en och en för att hitta plats för respektive lådas innehåll. Det är riktigt spännande att se vad man riktigt äger, efter fyra månader faller mycket i glömska. Mest spännande hittills har varit att packa upp köksgrejorna och… kläderna! När man levt med begränsad garderob en stund och vridit och vänt på många plagg i desperata försök att få dem att passa ens numera aningen konvexa kroppshydda så var det skönt att packa upp lite ”nya” plagg, och i sin tur börja vrida och vända på dem i stället.

Så ja, här bor vi nu. Det tar väl en stund att vänja sig antar jag, och att komma in i egna rutiner, men hittills har allt gått bra, och vi har båda sovit bra i vår egna säng! Rosa börjar också så småningom ta till sig faktumet att vi inte kommer bo hos svärföräldrarna längre, jag tror hon ”lidit” mest av allt av flytten eftersom flytten också medfört lite nya regler för henne angående vad som riktigt är okej när det kommer till att tigga vid köksbordet. 

Nu väntar ännu en natt, av många, många fler att komma, önskar bara att lilleputten i magen skulle fatta det också, han/hon tror minsann att det är gympadags varje gång jag slappnar av, jag är rädd att jag kommer bli sparkad rätt mör inifrån innan den här babyn är ute. Ikväll var också en otroligt fin en, för bara några minuter sedan fick Tony känna de första sparkarna även från utsidan.

Vi har det bra!

Och så har plötsligt 18 fulla veckor gått, bara att hälsa vecka 19 välkommen.
Sjukt hur fort tiden går, den bara rusar fram! De senaste dagarna har varit något mer vågräta i och med att foglossningar börjat ta sig skepnad i mina höfter och i korsryggen. Än går det ingen nöd på mig, vattenmelonerna är verkligen goda så här års och med Keplers nya Stalker i öronen så mår jag prima! Nu inväntar jag mannen min som ska hämta mig (och en drös med flyttlådor) till bygget så jag får börja vika in kläder och sånt i skåpen! Ännu är det en del köksgrejer som ska fixas, men jag gissar nog att inom denna vecka har vi sovit vår första natt i vårt eget hem! Lyxigt!