En hjärtskärande sanning

Tiden har flugit fram. Jag minns då beslutet om att stanna hemma en längre tid togs. Där i början av augusti då det egentligen var tänkt att han skulle i dagis. Jag minns hur lättad jag var över det beslutet, det kändes så bra att veta att jag och Elmer fortfarande skulle ha många underbara månader framför oss, att jag skulle få vara hemma med honom, se honom växa upp och utvecklas. Jag känner ju inte till något annat sen han kom än det. Jag har aldrig sett det från Tonys sida, aldrig vetat hur det känns att vara den som jobbar närmare 10 timmar om dagen, för att sedan komma hem och få höra om saker ens barn gjort eller lärt sig under dagen – det måste ju vara alldeles hjärtskärande, på ett sätt, och jag kan tänka mig att man känner ett sorts utanförskap som den arbetande föräldern.

Det blev inte mer än ytterligare två månader tillsammans. Snart blir det ombytta roller, Tony kommer hem, blir pappaledig, medan jag börjar jobba intensivt, det är mindre än en vecka kvar. Känns helt sjukt. Trots det är jag glad över att det blir en mjukstart, att Elmer inte direkt övergår till dagis, utan fortsättningsvis får vara hemma med en förälder i nästan två månader. Jag vet att den tiden kommer kommer gå minst lika snabbt som de senaste två månaderna gjort.

Vår plan, önskan och tanke är att Elmer ska få ett syskon så fort det bara är möjligt, och att jag den tiden troligen är hemma lite längre med båda två. Men det tog ändå ett tag att bli gravid med Elmer, och jag har inga stora förhoppningar på att det ska gå fortare med tvåan. Så just nu tänker jag njuta, njuta av att få jobba, vara löntagare och familjeförsörjare igen, njuta av egentiden i bilen på väg till och från jobbet, njuta av att veta att Elmer får ha sin pappa hemma, njuta av vetskapen om att de har det bra. Jag ska njuta.

14393356_10154520792749938_1214944888_o.jpg
Den fantastiskt fina bilden tagen av ingen mindre än duktiga Cindy.

Nej, neej… NEJ!

Det märks att vi börjar ha en lite mer självständig pojke här hemma nu. En kille som mer än gärna utforskar hela huset och som besitter en selektiv hörsel som gör mig smått vansinnig. Jag sa till en vän idag att om man skulle summera mitt liv i ett ord just nu skulle det vara ”Ajaj…”, ”STOP!” eller ”Neej”. Jag känner mig som en skivspelare som hakat upp sig och bara spelar de första sekunderna av låten om, och om, och om igen.
Ibland känns det som om det enda jag gör är förbjuder honom att göra saker, och inte biter det ju heller på honom! Jag säger nej och han ser på mig med ett pillemariskt flin, säger ”ÅPP!”(stop), och fortsätter sedan med det han håller på med.

När han väl daskat till hunden på nosen, dragit ut en kastrull fast han inte borde, eller gör något rentav farligt så att jag blir tvungen att lyfta bort honom och småskälla på honom, då glittrar det bara i ögonen på honom, för ”hey, nu såg ju mamma och hon uppmärksammar mig – det där ska jag göra om!”.
Och så var vi tillbaka på ruta ett.

Jag vet ju att man inte ska ”neja” allt för mycket, utan i stället avleda. Men det blir så sjukt tungt i längden, känns knappt som att vi kan vara inomhus längre, snart river han hela stället. Är vi utomhus får jag däremot jaga honom hela tiden då han är inne på det här med att äta grus och småsten. ÅÅÅåååh! När slutar det här ”drautalltsättaalltimunnen”-beteendet?!

img_5675img_5661

Busunge…

img_5655

Kaninen och räven

Känns kul att lyfta upp en liten kanin ur vagnen när Elmer sovit klart sin dagslur. Han sov hela 3,5 timmar idag! Nästan rekord! Jag var förberedd så jag hann till och med röja undan lite tvätt.

Kaninmössan fann jag på H&M’s hemsida bland accessoarerna. Tänkte länka till den men nu fann jag den inte så den verkar vara slutsåld.. Stickad med foder i bomullstyg och de sötaste kaninöronen pinglande där bak. Dessutom fästs den med kardborre i stället för att behöva knytas – perfekt för otåliga ungar, och föräldrar.
img_5779
img_5783img_5793img_5792

Andra var inte fullt så nöja över mössan…

img_5799img_5805img_5808
Nalle – Maileg Mellow/Blossom, Trikåoverall och collegetröja/H&M, Tubscarf/Maxifun 

Skämtar du med mig?

Okej, okej, jag tänker inte börja ett inlägg med att klaga så jag skriver såhär, Elmer sover bättre på nätterna nu än han gjort tidigare. I förrgår sov han en hel natt mellan 20:30-06, så när som på några oroliga uppvaknanden mellan 21 och 22. Vanligtvis ska han bara äta en gång/natt, och tro mig, han behöver verkligen den maten, annars är det hysterisk gråt som gäller, har svårt att tro det själv men efter att försökt med både napp och med vatten utan att han tystnar förrän mjölken kommer till undsättning måste jag bara lita på att han vet bäst om han är hungrig eller ej. Och ja, han får mat fem gånger om dagen, plus lite mjölk.

Men till saken, eller rättare sagt frågan: Hur gör ni föräldrar som stiger upp tidigt på morgonen med era små? Nu talar jag 05:30-06-tiden varenda eviga morgon! Håller på att bli tokig när den här typen stiger upp och börjar prata med oss för att få vår uppmärksamhet och det är så tidigt att allt ännu är tyst och mörkt. Det värsta är att han själv är trött också, det märks, när han väl kommit ur sängen ligger han mest på golvet och myser med sin nalle och släpar sig fram på mage snarare än rusar omkring och hittar på det ena upptåget efter det andra! Men varför sover han inte då bara vidare i stället för att stiga upp och halvsova? Efter två-tre timmar lägger han sig igen, vilket resulterar i att vi nog ännu får ha två tupplurer per dag åt honom för att han ska orka ordentligt och inte bli övertrött.

 


Det känns nästan som att han retas med oss, och bara stiger upp på grund av det! Haha, såklart är det ju inte så, men det känns minsann så ibland!

Å andra sidan börjar jag jobba om en vecka, så det största problemet är väl kanske det att jag borde lära mig gå och lägga mig tidigare i stället. Nu är ju Tony hemma med honom till en början, men sen när det är slut och Tony och jag båda kommer ha tidigare morgnar måste ju Elmer ändå upp runt 6-tiden, så jag antar att det är lika bra vi vänjer oss.

img_5707Elmer och jag på villan häromdagen. Elmer kollar in min farfar som rensar lingon.

Gårdagens upptåg

Igår fick jag nöjet att catcha upp med fina Cindy, packade in Elmer i vagnen vid lunch, tog en vända via Lindell Flowers och köpte med mig en hortensia – har man beslutsångest när man väljer fredagsbukett så ta en hortensia! Visst, det är bara en blomma, men det räcker gott och väl! Vi fick även chansen att testa nya vrålåket och bestämde att jag vill lära känna den helt innan ni får en vidare introduktion av den – men en recension i form av både text och videoinlägg utlovas i framtiden! Är så sjukt nöjd so far, kan inte förstå att vi orkat med Emmaljungan så här länge nu när vi väl har Bebetton.

img_5778

Cindy dukade upp med sitt fina porslin, blev så imponerad av hennes vackra samlingar som täckte hyllplan efter hyllplan. Jag blev bjuden på äppelkaka som jag sjukt nog fick avnjuta i lugn och ro då Elmer bestämde sig för att sova en lite längre tupplur, och vilken god äppelpaj sen! Vi satt och skämtade om att utseendet inte var denna pajs starkaste egenskap, men jag kan lova att den med en skopa Sia-glass var alldeles gudomligt god!

img_5761img_5772img_5773

Innan vi åkte hem passade vi på att fota lite magbilder och Cindys nya vagn, sen handlade Elmer och jag fredagsmys och sushi vid Citymarket – så skönt när allt ligger så nära till och vi har så många vänner och bekanta inom en 3 kilometers radie!

Idag har vi varit igång från morgon till kväll, ska försöka slänga fram några fler inlägg i morgon, för tro mig, jag har minsann att blogga om! Ha en skön lördagkväll!

Skadligt med lego?

Elmer leker med Duplolego, redan. På förpackningarna står det från 1 1/2-5 år eller 2-5 år och jag undrar i mitt stilla sinne, är han för liten för lego? Alltså, rent åldersmässigt är han ju det, och nu kan det hända att min fråga är lite dum, men är det på något sätt skadligt att ge barn saker de inte motoriskt riktigt behärskar, eller kan jag vara alldeles trygg i att han leker, kastar, drar isär – och ibland, lyckas sätta ihop sina bitar?


Jag tänker som så att åldersgränserna de satt är ett snitt, en rekommendation företaget fått sätta utifrån vad de flesta barn behärskar i en särskild ålder. Men att alla barn ju utvecklas olika, och att de i den här åldern snarare låter sakerna de inte riktigt behärskar vara, snarare än att bli arga och frustrerade på dem. Dessutom lär ju sig barn genom utmaningar, inte genom att bara leka med sånt de redan kan hantera.

img_5760
När började era barn med Duplo?

En fartfylld dag

Hej på er! 

Åkte jag och Elmer till Jakobstad för ett möte kring ett samarbete som kommer dyka upp här inom en snar framtid. På vägen stannade jag och Elmer i Larsmo för en tekopp med mina farföräldrar och min mamma. Elmer satt exemplariskt på sin egen stol och smaskade i sig lingon med stort begär. 

Väl klar hämtade Elmer ur mammas vård hemma hos dem i Jakobstad, Elmer hade fått stifta bekantskap med min birma Peppi, som numera bor hos föräldrarna. Han fullkomligt älskade henne och skrattade av förtjusning varje gång hon strök sig mot honom! Innan vi åkte mot Kokkola svängde vi in via Blossom för att söka upp en nalle jag köpte honom i vintras. En likadan som den på bilden. Han kan inte vara utan den och jag känner att vi borde ha två,  dels för att det skulle vara katastrof om vi någon gång tappade bort den här, och dels för att den han har nu verkligen skulle behöva ett bad. Nallen var dock slut! 

Hem kom vi nöjda och belåtna med bland annat denna skönhet! Den har stått i vardagsrummet hela dagen då jag knappt kunnat ta ögonen ifrån den! Men mer om den senare.. 

Resten av kvällen har vi lekt, busat, badat.. Det är lustigt hur vissa dagar sniglar sig fram medan vissa, som denna, går superfort!

Inför Elmers sovdags ville jag inviga Humlan, som jag kallar den. Var alldeles euforisk efteråt har kunde inte sluta babbla om det för Tony! Visste inte att en vagnpromenad kunde vara så behaglig! 

Återstoden av kvällen spenderades i soffan med en stickning, mannen och Freuds. Vi fullkomligt ignorerade alla måsten idag. Nya tag i morgon! Godnatt på er! 

Jag vill andas trygghet

Vi vaknade klockan 4 inatt av en gråt som vi nog aldrig under hela Elmers liv hört förut. Den började som vanligt med lite gnyende, han äter fortfarande 1-2 gånger om natten ännu, men detta var första gången han vaknade inatt (lyx). Gnyendet övergick snabbare än vanligt över till gråt, och därifrån eskalerade det fort, innan jag ens hunnit stiga upp ur sängen till en panikgråt utan dess like! Jag skyndade iväg till köket för att fixa en flaska mjölk  åt honom och hörde bara hur kraften i gråten tilltog, han skrek på ett sätt jag aldrig hört honom skrika förr och när jag kom tillbaka i sängen tog jag upp honom och höll honom nära, nära innan jag satte flaskan till hans mun. Han tog den, och höll den, nästan krampaktigt.

Jag minns så tydligt när jag gick omkring med honom om nätterna, i timmar kunde vi vandra på, han över min axel för att dämpa magknipet. Jag var så ny i min roll, så osäker och rådlös. Jag trodde jag visste så mycket, och samtidigt visste jag ingenting.
Jag gjorde mycket rätt, men en hel massa fel också.

Jag kände hans lilla hjärta bulta där vi satt. Jag nynnade och vyssjade och torkade hans varma tårar från hans kinder. Det enda ord jag hade i huvudet var trygghet.
Jag
 vara hans trygghet, andas trygghet, inte flaskan, inte nallen, jag.
Varenda liten cell i kroppen ville utstråla trygghet. Elmer slappnade av efter ett tag och jag lade ner honom på vår säng, pratade lågmält med honom så länge han kramade sin nalle med slutna ögon, passade på att byta hans blöja. När jag lyfte upp honom igen sov han, jag satt där en stund med honom, drog in doften från hans hjässa, kände tyngden från hans lilla kropp. Där i min famn konstaterade jag att han inte längre är någon baby. 14285257_10154004166733121_662762127_o

Jag vet inte anledningen till hans hysteriska gråt. Det kan ha varit en mardröm, ilande hunger, även om det kanske är mer osannolikt, eller något annat som utlöste det. Lilla vännen. Han har varit extra trött idag, somnade redan vid halv 0ch sover fortfarande,  en och en halvtimme senare.  Vi får ta dagen som den kommer.

 

 

 

Matvanor, rutiner och en hel massa kladd

Om det är något jag tycker varit svårt sen Elmer började äta fast mat (vid 5 månaders ålder) är det här med de nya matrutinerna som smyger sig in. Varken jag eller Tony är bra på att äta på regelbundna tider här hemma och ibland kommer vi skrämmande nog på oss själva med att vi inte ätit annat än en smörgås när klockan väl är middagstid! Frukost äter vi, eftersom vi båda tycker det är så skönt att få dricka den där symboliska koppen kaffe till en god smörgås eller naturell yoghurt och müsli. Men vid lunch skiter det sig nästan alltid…

Med Elmer har det såklart blivit lite bättre, jag har varit noga med att han ätit med 3 timmars mellanrum, oftast blir det frukost vid 8, lunch vid 11, mellanmål vid 14, middag vid 17 och så kvällsbit vid 20. I samma veva har man blivit lite bättre på att slänga ner en frukt eller något annat ätbart, men det här med att göra varm mat till sig själv och ge Elmer burkmat har inte varit det lättaste. Nu har vi äntligen fattat att göra det enklare för oss och ofta innan vi börjar tillreda vår mat lägger vi lite kött eller kyckling åt sidan innan vi saltar vår mat. Varje vecka försöker vi även ge honom någon ny smakupplevelse.

Såhär kan det se ut på Elmers tallrik:

Pre-frukost: Eftersom han vaknar så tidigt, ofta vid 6-halv 7 så får han först en slurk mjölk så han orkar tills det är dags för gröt.

Frukost: Morgongröt, tills vidare kör vi med Sempers pulvergröt från 8 månader uppåt. Har vi inte det hemma mixar vi havregryn. I det blandar vi lite fruktpure, mosad banan eller bär.

Lunch: Elmer äter ofta Hipps burkmat, favoriterna är Vegelasagne, Pasta Bolognese, Tomat, Nudlar och Mozzarella. Sen har vi även använt portionspåsarna från Semper med Lasagne, Moussaka eller Kyckling och Couscous. Ibland har vi kört Pirkkas ekologiska portionspåsar eller de från Ella’s Kitchen, dem har han också gillat. Tar vi inte färdigmat så får han potatis, ris, batat eller risnudlar med kyckling eller köttfärs + vatten.

Mellanmål: Det varierar, men t.ex. ekologisk naturell yoghurt med fruktpure eller frysta hallon, banan som han får äta själv är en favorit, och grynost! (se bilderna nedan om ni vågar) + vatten eller mjölk.

Middag: Samma som vid lunch + vatten.

Kvällsbit: Kvällsgröt från Semper med fruktpuré eller banan. Till det får han också mjölk innan han ska lägga sig.

14341527_10154002538423121_879629716_n

Nu har vi börjat försöka med att han ska ta skeden och äta, det går inget vidare, han håller den mest i handen och tar sen maten med den andra och slevar i sig. Tips på den?

14341925_10154002538478121_1606684380_n
Klottgrisen…

14303788_10154002538318121_352964291_o
Himla tur att vi har en supersnål hund som vi tillåtit att samarbeta med Elmer, fullt så mycket samarbete som ovan brukar vi nog inte tillåta, men hon städar golvet, matstolen och ibland även Elmer efter avslutad måltid.
14349131_10154002538448121_103364662_n14356025_10154002538348121_1656270808_n
Hur har ni gjort med skeden, när har ert barn börjat använda den?
Vad har ni för goda alternativ till mellanmål och lunch respektive middag som är lätta att laga och som barnen gillat? Tips tas tacksamt emot!